Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1869, sida 3

utpjorde blott 36 vårier minen 1866, då de nu deremot äro 43. Jag har här sammanfattat de uppgifter, som stå mig till buds, i den tarke att mången af läsarne med intresse omfattar det akademiska lifvet, dess vexlingar oeh skiften. äfven om de, som nu år fallet, bestå blott i siffror och namn. En promotion stundar; en högtid för hela Sverge kan man gerna nämna den, då väl lite hvar med glädje ser, huru det akademiska studiet allt mer och mer tilltager, enär den filosofiska fakulteten kan lagerkröna öfver 195 hjessor denna termin. Det är derför icke sagdt, att alla komma att deltaga i promotionen, dock tros antalet komma att gå mycket nära 100. I går afton hade ,,kandidaterna sammanträde på den bildade kandidatklubben, der hr Forsman, stockh., fungerade som ordförande, och under sammankomsten afgjordes, att promotion skall hållas, hvarför beslöts attingå till vederbörande med anhållan om upplåtande af domkyrkan till högtidligheten på f. m, bot. trädgården för middagen och Carolina Rediviva för en promotionsbal. Ått de tvenne förstnämnde platserna gerna upplåtes lider intet tvifvel, men ,,Carolina är, för tillfället, fylld med våra gipser och dessutom har det hysts betänkligheter för eldfara, och måhända äfven för dåliga trossbottnar. Vi skola dock hoppas, att prof. Nyblom sätter sina klassiciteter på trissor och låter de vnga Apollosönerna, bland ,,de gamle Gudar, svänga om med sina ,kärestor. Homeri läppar skola måhända krusas, då han får skåda den moderna dansen, och ,föktaren med sin discus hånle åt nutidens smala ben, men åt det ungdomliga behaget skola gracerna skänka sin beundran, och Minerva för en stund glömma sitt allvar. Att det varit exempel på, att eldfara yppats på sådana större tillställningar faller af sig sjelf, och att många olyckor deraf uppstått, men hvarföre skulle det just hända i år, då man så många gånger förr nyttjat denna sal, och aldrig sett annan eld, än den som brinner i ögat på ,honom och henne, en eld visserligen farlig men icke förstörande eller förtärande, och som allra minst släckes af — vatten! Utom denna högtidlighet förbereder direktör Josefson en stor konsert till Pingstaftonen, då oratoriet Messias kommer att uppföras i Upsala Domkyrka, med biträde af artister från Stockholm, bland hvilka fru Michaeli, hir Arnoldson och Behrens m. fl. Blir Carolinasalen upplåten, kommer der att hållas den vanliga studentkonserte kårens byggnadskassa. Skulle, man icke få denna plats har Arpi fått en ganska förträfflig ide, att hålla konserten i Botaniska trädgården, då sångarne skulle placeras på trappan och i portiken till Linntcanska salen och åhörarne på den stora planen dernedanför, hvilken utan tvifvel lemnar rum för flere tusen personer. Detta aturligen endast under förutsättning, att det blir rmt och vackert. Det är bra fatalt, att en akademistad, med så pass store resurser, icke eger en sal, der ett något så när stort antal menniskor kunna inrymmas, och denna brist har nu, så många varit tydlig, att det bestämdt skulle vara vinstgifvande för en privatman att bygga ett serskildt hus för detta åändamå! å la Arbetareföreningens lokal i Göteborg. Man Lar talat om att ställa i ordning drottning Christinas tronsal på slottet, men det har stannat också v.C blott tal, och längre kommer man icke, ty det saknas både intresse och medel. Vi veta hur man knusslade, då det var fråga om att reparera slottsvåningen för den nye landshöfdingen, och så bristfällig, som förutnämnde sal nu är, skulle det kosta icke så litet att få den i stånd. Men, man lefver i hoppet, att en gång snart få börja bygga ,ett eget bo och då — — En 14 dagar bortåt har den länge efterlängtade vintren gästat oss och ibland rätt tappert huserat med våra näsor och, med sina 16 grader, gjort oss rödblommiga och friska. För tillfället ha vi ett medelmåttigt slädföre i staden, men utom tullarne är det icke värdt att kuska, ty då råkar man på vanliga Uplandsvägar med bar mark. Slädföret, sådant det är, har begagnats af åtskilliga kotterier till ,partier, i mer och mindre stor skala. Häromdagen såg jag ett slädparti af S—10 slädar, och går ett med 13. Detta sednare var arrangeradt äf eleverna i Medenska-Dillnerska skolan och ungherrarne voro sjelfva fruntimmer, samt föröfrigt kostymerade ganska väl. Efter det första slädpartet var bal å Gillet, offentlig, och i går afton en enskild i familj. Icke mindre än 3 skridskobanor freqventeras och alla hvimla af folk hela dagen, mest fruntimmer om förmiddagarne, och de Jackson-Hainska skridskorna hafva nu utträngt vår samla Barthelsonska modell, som uppkom i slutet at 50-talet. , Solen lyser och värmer sa Svedbom, och ,,hös:e himmel än i dag kan man icke önska. Jag kon icke neka mig nöjet tala om en liten istoriett, som är ganska rolig. Vårt industrimaasin har nu upphöi., och vid sista sammankomten genomgicks räkenskaperna, och det befanns, tt en räkning u icke var inkommen nemligen å gas från husvärden, hr L., känd för allt annat a mecenat. Ordföranden, bagaren F., skickade lå ner genast efter räkningen, och vaktmästaren sfverlemnade om en stund en sådan, men qvitterad. Då steg hr F. upp och framståilde till diektionen, huruvida man ej borde offentligen, melelst en artig skrifvelse, tacka hr L. för denna visade godhet, och detta beslöts med acklamation. Räkningen infördes i böckerna, dessa afslutades, och en tacksamhetsadress uppsattes, som följande morgon kom hr L. tillhanda. ,Topp tunnor rasande, som det heter, rusade L. till F. och fråsade, hvad det var för gemena tillställningar, men ick det besked, som man kan vänta, ,,att då hr L. skickat en qvit-orad räkning kunde bolagsstämstämman icke tro annat, än att det var en preent o. s. v. Den klena kassan fick genom derna olkning en liten vi st och br L. fick en heder, om han ej år undat. En af våra veteraner, förre kaptenen frih. Pfeiff, ar gått al verldens väg. Han var med 1813 och 4 och jag börde honom en gång svå a ribeiga ugtiat ölver Göteborg. Han kom nemligen dit fter kriget sent en natt och skulle ha inqvarering, men slapp icke in någonstädes. Så kom ag, sade gabben, till Gamle port (den finnes ju n dvar?) () och der slog jag och mina bussar in 0. en ht: en köpman och så so :o vi godt hela atten, men en bit mat konde . icke få för penar, hve före en ef sodaerna tog ett par höns ch på dem lesde vi ett par dar. Gubben hade lan dess ej va it i Göteborg, Hen bröt för 2 r sedan sitt ben och det tg krafierna från hoom, annars hade han poz lefvat till hundra år, ned den diet han förde. F. 5 hvar morgon om intern var han nere och ru! de sig i enödrifvorna ch om sommaren tog ban I äralla bad vid bortåt 5 år. Hens favoritplats var swömparterren, der jan ofia somnade på en softa af sommarqvalmet. ch mellan ,tupsura ae telade han om flydda gar af öra och d Det v: en gammal hesersman, som sörjo en son. ösversätfaren af arkers skri:er och minga vänner. Egendomen rå i Upland tillhörde honom jemte en annan gendom och ett hus i sta len. som kort före hans öd öfvergått i annan hand. Han var ipnehatvare t tapperhetsmed-ijen och beundrade Carl Johan ljupt. Å går aflades medicine licentiatexamen af Olof lammarsten, Östg., och Gustaf Mavrits Norström, estmanl. TRISS