Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1869, sida 2

sorcerar nog mycket. Derigenom uppoffras välljudet på bekostnad af den beräknade effekten, hvilken ej heller åstadkommes. ÄÅlmavivas parti kräfver en lyrisk tenor samt en utbildad koloratur, — men hr Sabatinis röst är snarare en så kallad hjeltetenor, med outbildad koloratur. (ienom hans benägenhet att forcera rösten inträffade det stundom, att hans intonation ej blef korrekt. Emellertid fyller denne sångare sin plats rätt väl, och hans vackra figur samt lifliga spel försona mycket. Don Bazilio representerades afhr Garcia; en artist med ett i utlandet redan stadgadt rykte. En stark, fyllig stämma, väl nyancerad efter de olika situationerna; samt ett i hög grad uttrycksfullt spel utmärka denne artist, hvars framställning af Bazilio onekligen var den bästa vi här sett, oaktadt sångaren ännu lider af ett illlamående, ådraget under hitresan. De båda mellanstämmorna, representerade af hri Gmadagnini, baryton, och Castelli, basso-buffo, äro äfven ganska goda, och den förstnämndes återgifvande af Figaros parti rönte framgång, ehuru äfven denne sångare visar en viss benägenhet att forcera rösten för att framkalla effekter. Detta forcerande är berättigadt vid situationer af stor dramatisk effekt, men det bör sparas just till dessa momenter. Operans framställning uppmuntrades vid dera tillfällen med applåder, såsom vid Rosinas stora aria i andra akten, hennes duett med Figaro i samma akt, don Basils stora aria, den herrliga finalen i tredje akten m. fl. Vi hafva således här ett operasillskap, der de fyra manliga hufvudstämmorna representeras af goda röster. I fröken Holmberg hafva vi en utmärkt altståmma, — återstår således sopranstämman. hvars bekantskap publiken har tillfälle att göra i morgon afton. — Publikens billiga anspråk böra således vara tillfredsställda, om fortgången af sejouren håller hvad gårdagen losvade. ähända gifvas de, som finna de uppträdande fremlingarnes spel nog chargeradt, men man bör erinra sig att det är italiensk musik, återgifven af ilalicnare, hvilkas naturliga liflighet alltsedan barndomen funnit sitt uttryck genom dessa lifliga gester. Man behöfver blott besöka en sydländsk stad, för att öfverallt återfinna dessa åtbörder — detta minspel. Några völförtjenta, uppmuntrande ord böra äfven egnas hofpianisten Dahl, som dels inöfvat kören, dels åtagit sig dirigentskapet. Detta är en vida svårare uppgift än mången torde föreställa sig, och den af så många fremmande elementer sammansatta orkesterns prestationer i går visa, att denna redbare musikers bemödanden skola medföra ett godt resultat. Den musikaliskt bildade publiken, som med intresse emotsett delta företag, står det således nu fritt att möjliggöra dess förnyande under en kommande och längre sejour. I morgon uppföres för första gången .La Traviata, hvarvid operasällskapets prima donna assoluta, signora Marinoni, debuterar här i Violettas parti. — Olyckshändelse. I Lördags på morgonen begaf sig lotslärlingen Herman Pettersson, son af lotsen Petter Amundsson, från stationen vid Sunningen, gående på isen, in till Uddevalla. Färden in gick bra, ehuru isen var klen på Byfjorden; men hemfärden blef ej lika lycklig. Herman Pettersson, som i staden lär tagit väl stark förplägning, måtte troligtvis ej observerat, att ängfartyget , Valborg ungefär samtidigt med honom afgick från staden och att fartyget dervid krossade isen å Byfjorden; ty han satte, trogen sin lotsnatur, kosan rakt på Sunningen med den påföljd, att utanför Sörvik isen brast under honom. Den starke yuglingen kämpade dock länge för sitt lif, efter hvad den högst betydliga vaken sedermera utvisat, men lyckades ej komma upp på tillkligt fast is, utan sjönk slutligen i djupet. — Fastighetskö Å. Hansson i Gläborg har i dessa af kapten II. D. Strettenberg på v handlat sig 1!, mantal Broberg köpesumma af 34,250 rdr, och har sammo Hansson samtidigt af Anton IIansson i Röd köpt dess 11 mantal Röd för 11,000 riksdaler. — Vermlandsgods på Uddevalla— Venersborgs-jernvägen, ,I Venersborgs Tidning lä Vär, jernväg, som på sista tiden haft att kämpa med mycket dåliga konjunkturer, har nu fått sig nya och lofvande utsigter till förkofran. Jernvägsstyrelsen har