Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1869, sida 1

kiksddagsbrefXIV, Stockholm d. 7 Mars. Det är ingen konst att hastigt afgöra saker, då inga invändningar förekomma, och så kunde första kammaren helt raskt på Fredagen genomgå statsutskattets betänkande rörande flera hufvudtitlar, innan andra kammaren ens blifvit enig om den första. Den första kammaren synes nemligen, besynnerligt nog, hafra gjort till sin uppgift ej blott att förhindra vomogna reformförslag, som kunna gå igenom i andra kammaren, utan ock att bevilja anslagspropositioner med stor lätthet, Det sednare må tillhöra en kungavald senat, men låter sig näppeligen förena med karakteaf en folkvald representativ församling, hvilket den första kammaren är likaväl som den andra. Der borde åtminstone pröfning försiggå af de stora anslagen, nen förmodligen ansågs denna undansjord af statsutskottet. När debatten om hufvudtitlarne började Fredagens plena, fastnade man i andra cammaren genast på den första, i det hr löns Pährsson påyrkade en skrifvelse till Congl. Maj:t med anhållan, att någon nedättning måtte ega rum i anslaget till koungen och kungahuset, med hvad dertill örer af underhåll utaf kungliga slott m. m. Jenna framställning understöddes från rätt nånga af landsbygdens representanter, warjemte hr Siljeström upptog en sida af aken, som borde beaktas, nemligen den väfvande karakteren af denna hufvudtitel, vilken, enligt talms åsigt, borde bestämnas för hvarje regent personligen, då alltå vid hvarje regentombyte en ny regleing komme att fastställas, något som nu äppeligen låter sig göra, utan att uttala tt misstroende mot den nye regenten, I itt, såsom alitid, utmärkt väl genomförda ttrande, anmärkte tal:n, huru svårt det r för statsutskottet att göra de bespaingar, hvilka nationen fordrar, enär utisterna äro så djupt sammanknutna med e gamla organisationerna af förvaltninen, dess arbetssätt, m. m. Sedan man örgäfves klappat på de nio dörrarne till