Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 mars 1869, sida 2

till 10 öre, hvarom hr Beronius väckt en väl motiverad motion, hvaremot utskottet tilllstyrkt nedsättandet af afgiften för sluten rekommendation från 24 till 18 öre. Man öfverraskades icke litet, då från regeringsbänken statsrådet Ehrenheim talade emot denna nedsättning, oaktadt man sport att generalpoststyrelsen varit med om nedsättningen. Hr Åke Andersson talade derjemte emot nedsättningen, och när så votering anställdes, öfverraskades man af den oväntade utgången, att utskottets förslag förkastades med 92 röster mot 54, hvilket visar, att våra landtmän icke mycket begagna sig af sluten rekommendation. Utgången lärer dock hafva en fördel i och för pågående underhandlingar med andra länder rörande portosatserna. Man hade väntat att generalpoststyrelsen skulle framkomma till denna riksdag med sitt länge förberedda förslag till borttagande af tidningsstämpeln mot en behörig ersättning till postverket, beräknad efter den tidningsupplaga, som går på posten. Detta förslag har dock ännu ej afhörts, hvaremot en enskild motionär, hr Ahlgren, hade upptagit irågan, hvilken dock var alltför litet utredd, att utskottet och riksdagen kunde deröfver fatta något beslut. Frih. C. A. Raab, som för några år sedan skref ,förtroliga bref till finansministern, hvilka voro af rätt kuriös beskasfenhet, hade nu väckt en motion om förhöjd stämpelafgift å spelkort, hvilken visade, att den ärade motionären icke tar synnerligen väl reda på de sakförhållanden, som beröras af hans förslag. Så föreslog han, att den omnämnda stämpelafgiften skulle höjas från 33 öre till 66! öre pr kortlek, kvarigenom å 200,000 tillverkade kortlekar statsverket skulle vinna en ytterligare årlig inkomst af 133,000 rdr. — Bevillningsutskottet upplyste lixväl, att den nuvarande stämpelafgiften gör 371 öre och att tillverkningen för 1868 nedgått till, 127,484 kortlekar — en förminskning i tillverkningen på 4 år af 50,000 kortlekar, hvilket torde vara mera ett bevis på, att ,den största sparsamhet iakttages, i det man begagnar gamla kort, än att det ädla kortspelandet astagit. — Notionen ledde till ingen åtgärd, likalitet som samme motinärs förslag att beskatta malt-! drycker, hvilket utskottet afstyrkt, ,,då! K. M:t icke funnit nödigt väcka ökade skattebidrag. Nu framkommo utlåtanden från tillfälliga utskott, de der behandlas med vida! mindre aktning än de ständiga utskotten. Bland annat förekom ett yttrande om förändring i resereglementet, hvilket framkallade ett humoristiskt anförande af hr Hollander, som ådrog sig mycken munterhet. Tal. såg i resereglementets 9 klasser ett tecken på våra rangförhållanden, som vore ganska karakteristiskt. Så fingo tvenne embetsmän i samma uppdrag väl resa i samma vagn, men den ene hade 2 rdr mer att äta på än den andre, o. s. v. En släng gafs också i förbigående åt de der obehagliga reseräkningarne. Någon debatt uppstod om utskottets betänkande rörande anordnande af en pensionsinrättning för statens jernvägstjenstemän, hvilket betänkande afslogs, på yrkande af utskottets egen ordförande hr Stråle. ö Såsom sagdt, i morgon begynna debatterna om statsregleringen. Der förekommer ett moment, som torde blifva af stor betydelse, nemligen då andra kammarens ledamöter i statsutskottet i gemensam reservation påyrkat nedsättning i anslaget för indelta armåens vapenöfningar med 442,000 rdr. Det säges, att regeringen kommer att taga en sådan nedsättning mycket allvarsamt, oaktadt man borde betänka, att då representanterna ; manas till sparsamhet från alla håll, de icke kunna undgå att derpå fästa afseende. Och på hvilken hufvudtitel kan och bör, väl sparsamhet göra sig limpligare Cillande än på den 4:de: Hvad skall regeringen väl säga, om kommittenterna, missnöjda med sina nuvarande ombuds undfallenhet, välja till en annan gång endast. de mest extrema äsigternas män? Regeringen borde, synes det mig, konsiderera den allvarliga ställning, hvari andra kammarens ledamöter befinna sig gentemot sina hembygder, och borde sålunda icke drifva denna fråga på sin spets. I Sannolikt känner ni, innan mitt bref influtit i H. T., utgången af den förestående striden om denna sak, hvilken jag motser med ganska mycken oro.