Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1869, sida 2

vilja skydda konungen mot konungen sjelf, när det gällde estergister åt tidens kraf. Det är denna kammare, som vunnit äran af att hafva börjat en opposition, hvilken, enligt hvad man försporde under debatten, varit ganska närgående. Det har ej heller varit svårt att förutse, att sakerna skulle inträda i detta läge, ehuru många ledamöter i andra kammaren varit nog kortsynta att gå den aristokratiska oppositionens ärender. Ett slutmoment till Lördagsaftonens historia har förekommit i dag, under de korta bordläggningsplena, som egt rum kl. 2—3, i det H. Exc. friherre De Geer — i egenskap af ledamot i första kammaren — afgifvit sin reservation emot kammarens beslut rörande Handelsoch Sjöfartsfonden, hvari H. Exc. lärer temligen hvasst hafva bemött anfallen mot regeringen i den föregående debatten, gifvande kammaren en ,skrapa, som ej lärer hafva tagits väl, om men får döma af grefve C. G. Mörners replik, hvarför han betackades af — hr O. Wallenberg. Såväl i denna grefve Mörners replik som i grefve Henning Hamiltons yttrande under diskussionen i ämnet spårar man icke otydligt, att hätskheten mot den regering, som genomfört representationsförändringen, glöder under fkaDen är lyckligtvis numera oskadig. Med nästa Fredag börjar behandlingen af statsutskottets betänkande rörande hufvudtitlarne. Det blir ansträngande dagar, och jag delar helt och hållet vännen Liss Olof Larssons önskan, att arbetet ej måtte alltför mycket forceras, utan att man må erhålla något andrum, för att kunna med mera omsorg pröfva utgiftsposterna. Under tiden måste utskottsarbetena hvila. Så komma väl ock militärutskottets förhandlingar att ligga nere några dagar, sedan utskottet i morgon sammanträdt, för att åhöra sekreterarens uppsatta förslag till betänkande rörande det som utskottet hittills provisoriskt beslutat, d. v. s. rörande K. M:ts proposition. I sammanhang härmed torde jag få lemna en underrättelse, som ej bör sakna intresse. Det har här, sedan någon tid, varit berättadt, att , det beprisade schweiziska systemet numera blifvit af schweizarne sjelfva underkändt, så att förslag med hopp om framgång blifvit framlagda till en genomgripande förändring i detta system, hvari bland annat skulle ingå en förlängning i öfningstiden till 280 å 300 dagar. Detta rykte, som blifvit af militärismens sakförare utbasunadt med en viss segerglädje, har föranledt mig att från Schweiz anhålla om upplysning om rätta förhållandet. Så har jag mottagit det nya militär-organisationsförslaget — en tryckt skrift om ett par hundra sidor med en mängd tabeller — och finner deri, att det utspridda ryktet är alldeles ogrundadt. Öfningstiden för infanteriet, som förut varit utsträckt till äfven de åldersklasser, som ingå i reserven, har blifvit inskränkt inom det första uppbådet, så att den utgör 1:o 5 veckors rekrytbildning och derefter 6 dagar om året under 7 år, alltså 77 dagar (incl. Söndagarne) i st. f. 300. Deremot har en stor vigt blifvit lagd på militäröfningar i skolorna och skjutöfningar i hemmen. I öfrigt ligger reformförslagets hufvadmoment uti försvarsväsendets centralisation, så att man ej längre skulle ega flera kantonalarmer — hvilket varit förhållandet med infanteriet — utan en enda förbundsarmå, underkastad en och samma värnepligtslag (från 20 till 45 år), hvarigenom de friheter vissa kantoner tillåtit sina medborgare att undandraga sig sin värnepligt komme att upphöra, hvaraf följden äfven blir en tillökning i manskap af 11 å 12,000 man. Så skulle Schweiz förbundshär komma att bestå af: Första uppbåd . 87,730 man, Resery. . . 49,765 Landtvärn .. 65,359 Fyllnadsmanskap 11,335 S:a 214, 189 man. Betydliga förändringar föreslås tillika i den rent militära organisationen, skärpta föreskrifter rörande officersbildningen och instruktionen, m. m. Kavalleriet skall, mot kortare tjenstetid, underkastas längre öfning. Det torde böra särskilt anmärkas, att detta vapen skall förses med karbiner, sannolikt repetitionsgevär, hvaraf framgår att Schweiz gjort sig till godo den på andra håll försmådda erfarenheten från det amerikanska kriget. Riksdagen.