Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1869, sida 3

Till Svenska folket! Länge hafva Drengsereds och Krogsereds församlingar inom Hallands län och Göteborgs stift tvekat att falla medmenniskor till tunga, enär, i närvarande tid, rop om hjelp ifrån hungrande höras nog talrikt och ej kunna annat än kännas smärtsamma för det känslofulla hjertat; ty dystra äro de underrättelser, hvilka nu ständigt ingå ifrån många olika håll inom vårt kära fädernesland. Felslagna beräkningar på undsättningslån samt ingen arbetsförtjenst äro emellertid starka skäl för att ej längre, för det välgörande Svenska folket, hålla den nöd dold som numera härstädes råder och tyvärr är i starkt tilltagande. — Tillfölje af jordmånens svaga beskaffenhet och brist på produkter till afyttring, har stort armod alltid funnits här; — med sträng försakelse jemte mycken arbetsamhet har dock folket, på samma gång det skaffat sig ett magert uppehälle också fullgjort sina många utlagor, ibland hvilka den till fattigvården är mest tryckande, då hundratals fattighjon finnas, som uppbära understöd. Förlidet års vår ingick med de mest leende förhoppningar, allt tydde på en herrlig skörd, men — Gud ville annorlunda. Under flera månader svalkade ej någon regndroppe den törstande jorden, en brännande sol förstörde växtligheten, ängarna stodo svarta så att kreaturen knappast kunde lifnära sig, flertalet af befolkningen fick ej det utsådda kornet åter samt dessutom en klen potatisskörd och ringa foder till boskapen och — de sköna förhoppningarna voro försvunna. Redan långt innan sistliden jul funnos med anledning häraf hemmansegare, hvilka ej egde det ringaste till brödföda och nu äro de hem många, der bröd, bakadt af agnar, ätes, eller der bröd helt och hållet saknas. Der förr rådde förnöjsamhet, ja glädje, der bor oro och ängslan, ty hungersnöden står ej längre utanför dörren — den har trädt in i boningen. Stora skaror af män, qvinnor och barn, på hvilkas kinder försakelse och brist på det pödtorftiga tryckt sin bleka stämpel, vandra omkring och bedja om bröd, men — oftast förgäfves, ty de fleste sakna denna gäfva. — Ställningen för stunden är, såsom synes, härstädes mycket bekymmersam — och vid tanken fästad på närmaste framtid, ser det särdeles mörkt ut, ty ingenting finns till. utsäde och — brott, sjukdomar samt måhända en hemsk hungersdöd blifva följderna, om ej Gud i Sin stora nåd genom ädla, lyckligare lottade medmenniskor sänder hjelp till denna ort. En nödhjelpskomit( har på nämnde församlingars begäran härstädes blifvit bildad af undertecknade; och våga vi, sedan vi sökt redogöra för härvarande bedröfliga tillstånd, anropa det Svenska folket om understöd för anskaffande af lifsmedel åt de härstädes hungrande. Vi framställa denna vår bön med desto vissare förhoppning att den måtte behjertas, som i mannaminne ingen begäran härifrån utgått till allmänheten om hjel men väl flera gånger andra nödställda orter här funnit det varmaste deltagande. Den, som lyssnar till våra bönerop och med en allmosa, huru liten som helst, söker lindra eländet, gör en Gudi behaglig gerning och aftorkar med den välgörande handen mången tår från fadersoch modersögat; — ty fader och moder gråta, de sakna bröd till sig och sina små. De medel, som möjligen sändas till Konungens Befallningshafvande i Halmstad eller också direkte hit, skola genast, efter bästa öfvertygelse, blifva bland de nödställde utdelade och skall redovisning lemnas i tidningarne Väktaren, Hallandsposten och Halmstadsbladet. Halmstad och Drengsered den 1 Febr. 1869. A. Fr. Stenström, Anders Isaksson, vice pastor och kommin. Ordf. i Drengsereds kommunalnämnd. E. Ahlberg, S. Schoug, Ordf. i Drengsereds Skollärare, Ordf. i Krogkommunalnämnd. sereds kommunalnämnd och stämma. J. S. Andersson, Johannes Mårtensson Ordf. i Krogsereds föri Grepered. samlings kommunalnämnd och stämma. Bertil Svensson i Elmö.