Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1869, sida 3

skolas fond 4, 000 rdr; 6:o årligt bidrag till skol lärarens lön 560 rår kapital 11,100 rdr; 7: fattigvårdens kontanta behållning 3,000 rdr. Dess utom underhåller kanalbolaget slöjdskolan fö flickor, och aflönar lärarinnan, motsvarande et kapital af 12,000 rdr. Summa rdr 162,100. För dessa storartade gåfvor hade kommuner egentligen och i första hand att tacka aflidn grosshandlanden J. G. Schwan. I sammanhang härmed måste jag ytterligare nämna öfversten fri herre N. Ericsson. IIan var kanalverkets öfver mekanikus och verkställande direktör, och uti ho nom — det vet man — hade kommunen en parn och välvillig förespråkare. Äfven enskildt visade han kommunen sin välvilja, när han för 21 år sedan lemnade sina befattningar här, i det har då skänkte 1,000 rdr: till pensionsfond för ålderstigna fattiga arbetare, och 1,000 rdr till stipendiifond för välartade och flitiga skolbarn, och är mig veterligen denna frikostighet aldrig bekantgjore utom Trollhättan förr än nu. Ehuru det förut blifvit omnämdt, skulle det dock se otacksamt ut, om ej här äfven omnäm af herrar James Dicksohs Co. vid tvenne tillfällen lemnade frikostiga gåfvor, nemligen 3,000 rår till ny ringklocka i nya kyrkan, och 1,000 rdr till arbetareföreningens sjukkassa. Med året 1862 började äfven kommunalförvaltningen, och inträdde således äfven denna kommun då i fullt myndighetstillstånd, och har den efter mottagandet af sitt rika arf skött sig ganska bra. Jag vill nu omnämna hvad kommunen sjelf gjort och hurudan ställningen för närvarande är, eller visa . Trollhättan IS69, med en folkmängd af 2,500 personer, Trollhättan har läsebibliotek, sedan 1860, tillkommet genom subskription till firande af 50:de årsdagen af Sverges nya statsskick, och består af emellan 6och 700 band, till största delen valda och dyrbara arbeten, som successive inköpts och kostat c:a 1,000 rdr; man har byggt 24 bodstånd för marknaden till värde af 600 rdr, anskaffat sprutverk med attiralj för 1,500 rår, byggt nytt festivitetshus, som äfven begagnas till folkskola för gossar och kostar nu med planering för exercisplats 9,900 rdr, byggt nytt fattighus med 6 rum, kök och uthus, 1,900 rdr. Dessutom eger kommunen flera äldre boningshus, hvaruti fattiga äro inlogerade. Utöfver den betungande årliga fattigvården, — 5-, 6å 7,000 rdr — kronooch kyrkobetjeningens löner och hyror 1,000 rdr, 0. 8. v., ha de två sista åren vållat extra utgifter till soppkokning och inproduktiva arbeten till belopp af 5,000. Och detta allt har åstadkommits med 5, 8 å 10 öres fyrksättning tills i år, då den måst höjas till 13 öre — för att, om ej ett tredje svårt år inträffar, återgå till 10 öre. Kommunen har en årlig inkomst af 1,500 å 2,000 rdr för bränvinsminuteringen. Här finnes således nu i eget pastorat: en ståtlig kyrka, en stor folkskola för flickor med bostad för pastor, en dito för gossar med bostad för läraren, en slöjdskola med bostad för lärarinna, apotek, postexpedition, telegraf, läsebibliotek, gatubelysning, årsmarknad, sprutattiralj, skarpskyttekär, arbetareförening, som räknar nära 300 personer, med sjukkassa och handelsrörelse, som omsätter lifsförnödenheter för c:a 50,000 rdr pr år; dessutom finnas 7 handelsbodar, ett bäjerskt ölbryggeri, garfverier, skeppsvarf med s. k. torr docka m. m. Fabrikerna äro: mek. verkstaden, betydligt utvidgad, med nära 200 arbetare; Önans pappersmassefabrik med tillverkning af 3åa 4,000 ctr pr vecka och har 150 arbetare; oljslageriet med tillverkning för öfver 200,000 rdr pr år; pappersbruk, nu med tredubblad tillverkning mot förr; benstamp med ej obetydlig tillverkning. Med mjölqvarnarne är det ungefär som förr, men med sågverken är det, dess värre, i aftagande. Till slut några ord om folkets sedliga utveckling. Trots Mars-oroligheterna härstädes förlidet är, kan man tryggt påstå, att arbetarebefolkningen är serdeles fredsam, höflig, ärlig och lätthandterli Humaniteten hos herreklassen har verkat välg rande på arbetarne, och här har ordspråket ,,sådan herre sådan dräng befunnits vara sannt med hänsyn till både förr och nu. — —