Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1869, sida 2

Lägges denna tillökning till den förutvarande styrkan, så få vi en stående arm af Infanterr.... . 27,566 man. Kavalleer.... 5,187 . 3,260 . 910 Summa 36,923 man. Allt befälet af officerare och underofficerare oberäknadt. 5) En tillstymmelse till organisation af intendenturen och trossväsendet. 6) En något bättre ordnad sjukvård. Härvidlag få vi anmärka, det vi icke kunna fatta hvartill den bestämmelsen skall tjena, som förfogar, att de beväringsskyldige, som behörigen styrka sig hafva inhemtat nödiga kunskaper, för att vara användbara vid fältsjukvård, må kunna som läkarebiträden i mönsterrullorna inskrifvas — när de lika fullt få utgöra sina vapenöfningar. Hade de derifrån blifvit befriade, hade förhållandet varit annorlunda. Nu lär ingen bry sig om att offra tid, möda och kostnader för att lära något, som inbringar så litet. De åter, som för sitt yrke behöfva tillegna sig sådana kunskaper, lära ej eller besvära sig med att låta inskrifva sig, isynnerhet som de, en sådan inskrifning förutan, alltid kunna få tillfälle att lemna sina tjenster när af dem göres behof. Ej eller kunna vi inse nödvändigheten deraf, att garnisonsläkaretjensten på Karlsten, som hittills, då garnisonen utgjort cirka 200 man, bestridts på förordnande af stadsläkaren i Marstrand, hädanefter, sedan garnisonen, enligt hvad som blifvit föreslaget, reducerats till cirka 50 man, skall uppföras å ordinarie stat. Vidare förekommer det oss tvifvelaktigt huruvida stadsläkare, när de tillsättas af kommunerna, kunna förpligtas, att tjenstgöra vid armens fasta sjukhus eller vid depoter inom landet (se förslaget II pag. 151) Artilleri. . .... Ingeniörtrupper . . H-Ä-doc pRU FR om rg —7—— — 7) En förändrad organisation af själavården, ithy att bataljonspredikant-befatt-. ningarne indragas och regementspastorer tillsättas, der sådana icke funnits. Här har imellertid önskan att vara konseqvent ledt till inkonseqvenser. En regementspastor skall tillsättas vid husarregementet Carl XV, med station i Malmö och 1,000 rdr årlig lön, under det att pastoralvården för artilleriet i Hernösand, fortfarande såsom hittills, bestrides af någon utaf presterskapet på stället emot ett arfvode af 50 rdr. I Malmö ligga cirka 300 husarer och i Hernösand skola förläggas cirka 150 artillerister. Hittills har ingen olägenhet deraf varit förspord, att pastoralväården öfver de i Malmö förlagda 300 husarer, liksom i flera andra garnisonsorter, utöfvats af presterskapet på stället. Genom den ifrågasatta tillsättningen af en regementspastor, skulle dessa 300 husarers själavård kosta staten 20 gånger så mycket som själavården för ofvannämda 150 artillerister kostar. Är detta konseqvent? Husarregementet Carl XV upptages i kavalleriets organisation, pag. 169, som en helbataljon. Hvarför kunde man icke då, om en egen prest befunnits vara alldeles absolut nödvändig för de 300 husarerna i Malmö, åtnöjt sig med en bataljons-predikant med t. ex. 500 rdr årlig lön? För öfrigt hade det varit mest följdriktigt, om bataljonspredikanter föreslagits vid alla. kårer och bataljoner och regementspastorer endast vid regementena. 8) En bättre reglering af löneväsendet, ehuru vi härvid måste, såsom ett alldeles onödigt bråk, på det bestämdasteogilla lönernas ifrågasatta omsättning ispanmål. 9) Vissa förbättringar i organisationen at Gottlands försvarsväsende, hvilken organisation dock blir för dyr för staten och måhända äfven för kännbar för befolkningen, för att vinna det afseende, som den ester behörig soffring annars måhända förtjenade. Vi kunna icke undertrycka den frågan, hvarför har ej halfsoldsoch reservbefäl upptagits i den Gottländska organisationen, ehuru det förra åtminstone föreslagits i Gottländska militärbefälets memorial? Hvarför skall hela officersbefälet vara fast aflönadt? Icke är det skäl tilltyllestgörande, som anföres at hr krigsministern, eller att fredsech krigsfoten sammanfalla på Gottland och att tjenstgöringsskyldigheten der alltid är densamma. Det måtte väl, för all del i verlden, vara någon skilnad emellan tjenstgöringsskyldigheten i krig och tjenstgöringsskyldigheten under djupaste fred, hvilken senare, oberäknadt den korta exercistiden, måste inskränka sig till kontrollväsendet öfver beväringen, för hvars bestridande en mindre del af den talrika officerspersonalen väl måtte vara tillräcklig.