Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1869, sida 1

Krigsministerns förslag till sörsvarsväsendets organisation. VII. Löneregleringen. Indelta armcen. Efter andragande af alla de skäl, till aldra största delen redan förut bekanta, hvilka tala för en lönereglering vid indelta armåen, påpekas, att genomförandet af en sådan åtgärd i väsentlig mån underlättas derigenom att ett konungabref af den 8 April 1862 i nåder förerdnat, att alla de embetsoch tjenstemän inom indelta armåen, som efter nämnde dag befordrades, skulle framdeles åtnöjas med de löneförmåner, som vid en blifvande lönereglering kunde komma att bestämmas. Den invändning, som man hört göras mot boställenas indragning, att det skulle blifva svårt och i vissa fall måhända omöjligt för befälet att anskaffa sig bostäder inom sina förläggningsområden, bemöter hr krigsministern med det faktum, att, enligt infordrade uppgifter, endast 25 3 af kompanioch sqvadronchefer äro på sina boställen boende, och att af underofficerarne ända till 60 2 begagna sig utaf andra bostäder, än boställena. En indragning af de indelta lönetillgångarne nödvändiggör dock ett förskott från statens sida, motsvarande det belopp, hvartill de indelta lönetillgångarne 1ör ett år uppgå, emedan dessa tillgångar inflyta först året efter aflöningsåret. Detta betydande förskott behöfver emellertid icke på en gång till hela sin storlek tagas i anspråk, utan lämpligen fördelas på flera år. Såsom allmän grund för en lönereglering uppställes: att alla till aflöning för befäl och tjenstemän vid indelta armöen nu anvisade indelta lönetillgångar indragas till statsverket, i den mån sådant författningsenligt kan ske, emot det att i stället af riksdagen anvisas ett ersättningsanslag till så stort belopp, att detsamma, tillika med redan för aflöningen befintligt kontant anslag samt öfriga lönetillgångar må blifva tillräckligt för tillämpning af den normalstat, som kommer att för indelta armen efter dess förändrade organisation blifva gällande. En hel del detaljbestämmelser föreslås i och för löneregleringens genomförande, af hvilka vi dock icke anse oss behöfva återgifva mera än en enda, nemligen den, som, afseende betryggandet af åtgärdens framtida bestånd, föreskrifver att alla löner, med undantag endast af de för vissa beställningar utgående tjenstgöringspenningar, beräknas i spanmål på så sätt, att vid hvarje års slut den fasta lönen omsättes i spanmål, hälften råg och hälften korn, till en qvantitet, som, efter det i då gällande riksstat upptagna förslagspris, motsvarar den i normalstaten uppförda lön, och att medelvärdet af denna spanmål, beräknad efter sist förflutna 10 års riksmarkegångspris, utgör följande årets lön och utbetalas qvartaliter. För vinnandet af den afsedda fullständiga likheten i aflöningen, är nödigt att löntagarne befrias från de afdrag i deras löner, hvilka utgå under namn af ackords-amortering, hvilket endast kan ske på så sätt att staten öfvertager nämnde amortering. Den utgift, som staten härigenom skulle få vidkännas, utgör omkring 187,000 rdr årligen ända till och med 1886, då ackordsfondens skuld, enligt uppgjord plan, beräknas skola vara till fullo betald, Aflöningen vid indelta armeen delas i egentlig lön samt hästoch fouragemedel för den personal, som är ålagd hålla sig egna tjenstehästar, hvarjemte vid kavalleriet, tillsammans med hästoch fouragemedel, beräknas s. k. kavalleritillägg, såsom ersättning för den större munderingsslitning, som föranledes af tjenstgöringen vid detta vapen. Jemte dessa lönebelopp, hvilka utgöra den fasta lönen, föreslås för vissa grader s. k. tjenstgöringspenningar, utgörande en ersättning för expeditionsdestyren och olika för chefs-, majorsoch kompanieller sqvadrons-expeditionerna, men som alltid böra tillfalla den, som med detta besvär verkligen varit betungad. Dessa tjenstgöringspenningar äro för chefs-expeditionen beräknade till 300 rdr, för majors-expeditionen till 200 rdr och för komanieller sqyadrons-expeditionen till 150 rdr, varjemte för de i chefsoch majors-expeditionerna tjenstgörande adjutanter beräknas 100 rdr, hvilken sednare summa äfven åtnjutes såsom tjenstgöringspenningar för de fanjunkare eller andra underofficerare, hvilka vid kompanieller sqvadronsexpeditionerna biträda, allt pr qvartal räknadt; och då för exercis-qvartalet någon ersättning ej bör ega rum, utgå tjenstgöringspenningarne endast för 3:ne qvartaler. Förslag till normalstat för indelta armåns afsåänino