Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1869, sida 1

Mina hufvuduppgift var att låta gifva dig en god uppfostran, hvilken sätter dig i tillfälle att i alla lifvets förhållanden lita på dig sjelf och få din egen kraft. Du lättade denna uppgift för mig derigenom, att du i barnsligt förtroende åtnöjde dig med den uppgiften att du var en faderoch moderlös son till några aflägsna anförvandter till mig, och att jag upptagit dig för namnets skull, hvarjemte du visat dig som en flitig och samvetsgrann fosterson. Om jag förr hade sagt dig hela sanningen, skulle det visserligen hafva varit annorlunda, men icke bättre. Med din karakter, som utgör en sällsam blandning af ungdomlig glädtighet och aktningsvärd, manlig stundom öfverdrifven stolthet, — mycket fallen för.entusiasm, skulle du högst sannolikt hafva förlorat din munterhet, och med hela din själ hängifvit dig åt det hjernspöket, att ända till verldens ända hafva följt de svaga och högst otillförlitliga spår jag är i stånd att uppgifva, -— i ändamål att återfinna dina föräldrar. Dina studier skulle derigenom hafva blifvit afbrutna, du skullc hafva offrat dina bästa lefnadsår för att slutligen, efter många bittra missräkningar, inse, att du hade jagat efter en skuggbild. Om mig sjelf vill jag icke tala oaktadt det skulle hafva smärtat mig mycket att nödgas skilja mig vid dig, ocl just vid en tidpunkt då din utbildning kräfde den största uppmärksamhet. Sedan du har tillryggalagt ditt tjugo femte år — och äfven redan nu, om ja; skulle dö dessförinnan — så hoppas jag att de omnämnda upptäckterna ej mer: skola utöfva något menligt inflytande pi din sinnesförfattning. Du eger nog allva