Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1869, sida 2

varande år och resten nästa år; för dylika arbeten inom Kalmar län 19,340, deraf 11,000 för detta år samt 8,340 rdr för år 1870; samt till enahanda företag inom Jönköpings län 40,000 rdr, deraf 15,000 skola utbetalas år 1569 och resten r 1870. Beriljadt anslag för undsätlande af de genom 1868 års missväxt nödlidande delar af riket. Uti utlåtande N:o 17 har statsutskottet dels tillstyrkt bifall till Kgl. M:ts proposition om 410,000. rdr för ofvannämnda ändamål, att uppå skeende reqvisition under detta år utbetalas samt utgå i form af räntefria lån eller, der sådant pröfvas oundigen nödigt, såsom bidrag utan återbetalJkeler dels afstyrkt bland annat af hrr Wigardt och N. Andersson väckta motioner, af den förre att utöfver berörda anslag måtte bevilJas ytterligare 100,000 rdr, deraf 100,000 rdr utan återbetalningsskyldighet och återstoden såsom räntefritt lån samt af den sistnämnde, att det af K. Maj:t äskade anslaget måtte höjas till 500,000 rdr. IIvart och ett af dessa serskilda belopp förordades. Flertalet af representanterna från Småland uttalade såsom sin åsigt, att det nu föreslagna beloppet af 340,000 rår var alldeles otillräckligt för lindrande af den stora nöd, som herrskar i denna provins. Sammanlagda beloppet af hvad konungens befallningshafvande derstädes begärt uppginge till 700,000 rdr, en summa, hvars otillräcklighet för ändamålet visade sig deraf, att, enligt den af landstinget i Kronobergs län uppgjorda beräkning, ensamt för detta län erfordrades omkring 200,000 tunnor spanmål. Man borde dessutom betänka, att det icke endast var fråga om aibjelpande för stunden af ett trängande behof, utan att, då provinsen var nästan utblottad på spanmål, medel måste beredas äfven för anskaffande af dylik till utsäde. Man anställde en jemförelse emellan de 2 millioner rdr, som Norrland med sina 367,000 invånare erhållit i statsanslag under sista missväxten och dessa föreslagna 340,000 rdr, som skulle vara tillräckliga att lindra nöden för en provins, som räknade en half million inbyggare. Af dessa skäl yrkade hrr Medin, C. J. Bengtsson, Jonas Jonasson från Kalmar län, Joh:s Pettersson, Kjellman, F. Pettersson, Jonas Jonasson från Kronobergs län, F. Pettersson, Wigardt, Kjellson, Jöns Pährsson, Orre, och Johan Olsson bifall tlll herr Wigardts motion, samt hrr Mannerskantz, Dahm, Vougt, N. Andersson i Brevik, Reutercrona, Ekerot och Printzensköld, hvilka förenade sig om ett af herr Mannerskantz framstäldt förslag, att summan skulle höjas till 500,000 rdr. Grefve Posse anförde att statsutskottet tillstyrkt det af K. M:t äskade beloppet, emedan utskottet ansett K. M:t vara bättre i tillfälle att känna det verkliga behofvet, än enskilda motionärer. Herr P. Nilsson i Espö ansåg öfven de föreslagna 340,000 rdr kunna uppfylla det dermed afsedda ändamålet. Frih. Alströmer ville väl icke motsätta sig att det ifrågasatta större anslaget beviljades, men ansåg kammaren för närvarande kunna stanna vid det af utskottet tillstyrkta beloppet, då den tid riksdagen ännu vore samlad lemnade tillsalle att, i fall af behof, anslå ytterligare medel för nödens afhjelpande. Statsrådet frih. af Ugglas upplyste, att orsaken hvarför regeringen ej föreslagit mer än det af statsutskottet nu tillstyrkta belopp vore att söka i den omständigheten, att endast dessa medel voro för tillfället tillgängliga. Man hade dessutom velat se resultatet af det upprop, som den nödlidande provinsen ställt till den allmänna välgörenheten — ett upprop, som aldrig brukade ske förgäfves. Nöden inom Småland vore visserligen stor, men provinsen stode i en oafbruten förbindelse med orter, hvarifrån skyndsam hjelp kunde erhållas. Helt annorlunda hade förhållandet varit med Norrland förlidet år. Man hade då varit nödsakad att vara förtänksam och på en gång anskaffa hjelp, innan kommunikationerna blitvit afbrutna. Iljelpen inskränkte sig dessutom ej endast till dessa 340,000 rdr. Af anslaget till vågomläggningar vore en stor del bestämd för Småland. Tal. förklarade slutligen, att regeringen ej skulle underlåta att med vaket öga följa tillståndet i denna provins samt att hon skulle vidtaga de ätgärder, som för nödens lindrande kunde finnas lämyligast. Efter slutad öfverläggning bifölls utskottets hemställan med 94 röster mot 59. Minoriteten röstade för summans höjande till 500,000 rdr. Andra kammarens tillfälliga utskott N:o Ö har afgifvit utlåtanden: dels i anledning af väckta motioner angående ändringar i jagtstadgan at d. 21 Okt. 1864 med afseende å jagt efter elg. Jemte det utskottet afstyrkt hr Anders Anderssons motion om förbud under tid af fem år för all elgjagt i mellersta och södra Sverge, har åter utskottet, i anledning af en motion utaf hr P. Engman, hemställt, att riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till K. M:t anhålla, att den tillåtna jagttiden eftor elg måtte inskränkas till en månad, eller från och med d. 1 Sept. till d. 1 Okt.; dels rörande ifrågasatt ändring i K. M:ts siskeristadga af d. 29 Juni 1852, åsyftande befrielse för egare till mindre husbehofssågar från skyldigheten att hålla spånkista; hvilken motion af utskottet afstyrkes; dels ock slutligen i anledning af en af hr G. E. Widell väckt motion om ett lotsfartygs förläggande under Skagen; hemställande utskottet, att riksdagen måtte anhålla: det K. M:t täcktes låta, medelst de tillgångar fyroch båkmedel lemna, utrusta ett lämpligt lotsfärtyg, tillräckligt bemannadt, för att, stationeradt under Skagen, lemna lotsbiträde åt fartyg, som behöfva söka hamn å svenska kuster.