Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1869, sida 2

bilagda förslag till förändring i nu gällande tryckfrihetsförordning. Stockholm den 10 Februari 1869. S. A. Hedlund. Förslag till ändring i den närvarande i trycksrihetsförordningen. ö 8 1. Oinskränkt tryckfrihet vare i landet rådande, så att alla hittills gällande föreskrifter af preventiv natur rörande skrists utgifvande af trycket, boktryckeriers anläggning och bedrifvande, bokhandels idkande m. m. vare härmed till alla delar upphäfda. Anm. Härmed upphäfvas i 5 1 af nu gällande tryckfrihetsförordning mom. 2, 3, 4, 5 och 12, säledes äfven kongl. vätenska demiens pririlegium å almanachs utgi vand Tulika upphätves samma S:s 11:te mom. Såväl boktr. er som bokhandel äro rent borgerliga handteringar, hvilka böra vara underkastade samma bestämmelser som alla öfriga yrken, men inga andra. Uttagande af hinderslöshetseller s. k. tillståndsevis för periodiska skrifters utgifvande är en förekrift, som just framkallat det s. k. ansvaringssystemet, och hvilken i öfrigt är utan allt gagn. Privilegium å almanachas utgifvande är skadligt. Den inkomst, kongl. vetenskapsakademien derför åtnjuter, bör af statsmedel ersättas. När lagen alägger boktryckare att aflemna ett v antal exemplar till vissa offentliga myndigheter eller institutioner, och då boktryckare derigenom blifvit i viss mån berättigad att tillgripa förläggares egendom, så har lagstiftningen med detta stadgande våldfört den enskilda eganderätten. De institutioner, som ännu eza en sådan förmån, på de enskilda förläggarnes bekostnad, böra genom anslag af statsmedel sättas i tillfälle att på laglig väg tillegna sig de utkomna skrifterna. 1382 Å. hvarje skrift varde boktryckarens namn, tryckningsorten och årtalet utsatta. Boktryckare eger ej rätt att, utan örfattarens medgifvande, offentliggöra hans namn. Brott häremot ransakas och afdömas af vederbörlig domstol och straffas enligt allmän lag. Boktryckeri lyder under den stads dom-! värjo, hvartill boktryckeriet är närmast! beläget. Öfversättare eller eftertryckare af utländsk skrift gälle inför lag såsom försattare. Anm, Härigenom utgå ur nuvarande tryckfrihetsförordnings S 1 mom. 7, en del af mom. S och 9 samt mom. 10. Straffbestämmelser tillhöra ej grundlagen utan allmän lag. — Särskilta stadganden om tidnings !, vansvarige utgifvare erfordras ej. 8 3. Å periodisk skrift — det är skrift, som i nummerföljd eller på bestämda tider utgifves — vare namnet å skriftens ledande redaktör, det är verklige utgifvare, utsatt. Försummelse häraf äfvensom utsättandet af falskt namn straffas enligt allmän lag. Anm. Detta nya stadgande har redan gjort sig gällande in praxi, till följd af derom träffad öfverenskommelse vid publicistmötet 1868. : 8 4. Det vare en och hvar tillåtet att i allmänt tryck utgifva alla såväl rättegångar som andra allmänna ärenden rörande handlingar, af hvad namn och beskaffenhet de vara må, och böra till den ändan alla sådana handlingar, vid domstolar och andra offentliga verk och embeten, genast och utan tidsutdrägt emot lösen utlemnas åt hvem det äskar, antingen han har i saken del eller ej, vid ansvar: såsom för tjensteförsummelse. ( Härifrån undantagas: . Protokoller, hållna hos konungen i ministeriella och kommandomål, statsrådets protokoll, äfvensom sådana riksdagsförhandlingar, hvilka riksdagen beslutit hemlighålla. i 8. f Enskilda bref så ej, utan brefskrifvarens tillåtelse, utgitvas af trycket under brefskrifvarens lifstid. Brott häremot straffas enligt strafflagen. Då i ett rättegångsmål, innan dom fallit, handlingar blifvit af trycket utgifna, åligger det den, som det gjort, att äfven utgifva vederpartens förklaringar jemte nödiga bilagor, på det allt hvad som hörer till en fullständig upplysning om saken må komma till allmänhetens kunskap, allt inom den tid och med det ansvar för uraktlåtenhet, som i strafflagen stadgas. Anm. Den vidlyftiga 5 2 i nuvarande tryckfrihetslag bör kunna betydligt förkortas, derigenom att åtskilliga deri förekommande detaljer hänföras till allmän lag. 5. Såsom kränkningar af eller brott mot tryckfriheten anses: ; a) Hateller hånfulla anfall mot religionsbekännelser, som i landet finnas, och deras utöfning; b) Osedliga framställningar; c) Smädligt tal mot landets konung eller medlemmar af konungahuset; d) Uppmaningar till brott mot landets statsförsattning eller våldförande af dess lagar; e) Förgripligt tal mot fremmande makter, deras regeringar och representanter, hvilket kan leda till osämja med stater, till hvilka landet står i fredligt förhållande; f) Angripelser mot person, hvilka å ära gå eller skada dess borgerliga namn och rykte; g) Lögnaktiga och vrängda framställningar till allmänhetens förvillande och förledande. Brotten straffas efter allmän lag. S 6. Ilvad i föregående 8 blifvit siadgadt om framställningar i ord gäller ock om framställningar i bilder, som i tryck utgifvas. Anm. Häri ingå alla stadganden itryckfrihetsförordningens 5 3. Straffen, hvarom nya föreskrifter böra i den allänna lagen införas, böra bestå helt och hållet i ter, hvilka, beträffande periodisk skrift, torde ra bestämmas i multipla af skriftens årgångspris. Något skydd för Gud mot lasteligt tal, eller så kallad hädelse, lärer ej behöfvas. Förnekelse af Gud eller ett lif efter detta eller af den så kallade rena avangeliska lärant tillhär dan fria farslk. l AVG) ——a7 — t —— —