Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1869, sida 2

UTKIKES. FRANKRIKE. Under det alla blickar varit riktade åt Athen såsom det ställe, der tärningen skall kastas om krig eller fred, ha — som vi redan meddelat — plötsligen i korrespondenser från Paris rykten uppdykat, hvilka leda uppmärksamheten i en annan riktning. Det talas nemligen om direkta underhandlingar mellan kejsar Napoleon och konung Victor Emanuel angående en allianstraktat, i händelse af krig mot Preussen. Dessa meddelanden hafva hittills endast stödt sig på korrespondenser från Paris, men de uppträda samtidigt i flera tidningar och med mer än vanlig bestämdhet. Så skiifves t. ex. till ,, Köln. leit. från Paris: -Under de sednaste dagarne ha hemlighetsfulla rykten varit i omlopp om sträfvanden i kejsarens omgifning för att förmå honom till en offensiv och defensiv allians med Italien, och derefter naturligtvis äfven med Österrike. Man framställer från flera håll Rouher — den hittills så bestämde fredsvännen — såsom själen i hela intrigen. Åtskilliga mindre tilldragelser synas antyda, att saken ingalunda är utan betydelse. Furst Metternich utvecklar personligen en märklig verksamhet, hvilken först på den sednare tiden utvecklat sig och temligen skarpt skiljer sig från hans förra vanor. Dertill kommer, att han — som han sjelf medgifvit — står i direkt och liflig korrespondens med hofvet i Hietzing, hvilket på långt när icke afstått från sina höghetsrättigheter, enär icke allenast för någon tid sedan tvenne af redaktörerna i ,,Fance, Escudier och Cohen, blifvit dekorerade med kommendörskorset af Guelfer-orden, utan äfven tör kort tid sedan den welfiska legionens beskyddare i inrikesministeren, S:t Paul, vid afgåendet från sin befattning i hufvudstaden och förflyttandet till Lille som prefekt erhöll storkorset af samma orden i diamanter. Man har äfven flera gånger lagt märke till att grefve Vimercati, Viktor Emanuels spiritus familiaris, på den sednaste tiden ideligen varit på resor mellan Paris och Florens, äfvensom att han åtnjuter den företrädesrättigheten att hvarje gång efter sin ankomst till Paris, innan han ännu hunnit aflägga resdrägten, få tillträde till den franske statsministern. Den politiska verlden är högst öfverraskad öfver allt detta hemlighetsmakeri. Emellertid ligga de härvarande bannoveranarne icke på latsidan, utan arbeta på att med ränta återbetala Bismarcks anfall. Den gamla ,,Moniteur är nu, tillika med ,,Presse, hannoveranarnes älsklingsorgan, och den förstnämnde har berättat följande ,fullkomligt sanna historia: ,,Grefve Bismarck är af den äsigt, att Preussens ställning endast kan upprätthållas, så vida han kan utbreda ett helt nät af hemlig polis öfver Frankrike i allmänhet och Paris isynnerhet. Han ät derför kalla till sig den preussiske polispresilenten Wurmb och den berlinske polisprefekten Stieber, för att meddela dessa herrar sin afsigt. Dessa förklarade emellertid hela förslaget vara af högst delikat natur och mycket vågadt, men misterpresidenten höll så fast vid sin åsigt, att de måste gifva efter, och således skall Stieber med rsta ankomma till Paris för att anordna den öreslagna hemliga polisen. Allt detta tager sig naturligtvis vid första ögonkastet ut som en tidtingsanka, men saken har dock sin allvarsamma ida; ty artikelns macchiavellistiska sammansätting är endast och allenast beräknad på att unlergräfva preussarnes ställning i utlandet, och det ir högst troligt, att man hädanefter med mycken nisstro skall hafva ögonen på mer än en af våra andsmän i Paris och Frankrike. Personer, som öka kondition eller annan sysselsättning, skola comma att göra den erfarenheten, att man med ner eller mindre höfliga omsvep skall finna ord ör att undanbedja sig deras medverkan, enär man hvar och en obekant preussare ju kan misstänka n Bismarcks-Stiebers spion. Hvad denne korrespondent yttrar om Rouhers förändrade ställning är helt isst öfverdrifvet. Emellertid är det möjlisen i Frankrikes inre förhållanden åtskiligt, som oroar honom och gör honom nera benägen än förr att förorda en aktiv politik, hvars konseqventa genomförande ter skulle kunna tillförsäkra Frankrike let inflytande, som år 1866 till god del örlorades. De anfall, som ,, Moniteur uniersel på sednaste tiden riktat mot Rouer, sägas på honom gjort så mycket starkare tryck, eftersom han tillskrifver dem den örre utrikesministern Drouyn de LhItys. ITALIEN. Under konungens vistelse i Neapel hafva eputationer från Sicilien infunnit sig hos