Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1869, sida 1

Krigsministerns förslag till sörsvarsväsendets organisation. Herr krigsministerns förslag är ett ganska vidlyftigt arbete, upptagande tvenne digra volymer in gvarto, hvaraf den förra innehåller de egentliga förslagen med sina motiver, och den senare bilagor af beräkningar och tablåer, hvilkas utarbetande kostat icke så ringa tid och möda. Arbetet har dock blifvit betydligt underlättadt genom de i ämnet förut afgifna memorialer och förslager. Så t. ex. har ett rikt material lemnats af den senaste försvarskomiteen. Äfven komiteen för utred ning af frågan om lindring af roteringsoch rustningsbesvären har burit sitt strå till stacken. Ett och annat erinrar om det förslag som uppställdes af det s. k. försvarsutskottet vid 1867 års riksdag. I fråga om organisationen af Gotlands försvar hafva de hufvudsakligaste grunderna hemtats från det underdåniga memorial, som afgifvits af militärbefälet på nämnde ö. Vi vilja nu redogöra för förslagets väsentligaste bestämmelser, och, der så nödigt är, äfven för de motiver som till stöd derför blifvit anförda, och börja med De allmänna grunderna. Europas ovissa politiska ställning, de genomgripande förändringarne i krigskonsten och krigföringssättet och de anstalter och åtgärder, som egt rum i andra länder för stridskrafternas organisering och förstärkande, utgöra maningar för oss att med allvar tänka på ett tidsenligt ordnande at våra stridskrafter. Ehuru de förenade rikenas ställning i det europeiska statsförbundet utesluter hvarje tanke på en ,,agressiv politik från deras sida, berättigar dock ingenting till det antagandet, att vi alltjemnt kunna undgå att invecklas i strider, hvarigenom vår frihet och sjelfständighet kunde äfventyras. Vid en jemförelse med öfriga europeiska staters stridskrafter, framstår klart, att vår nuvarande arm ej motsvarar rikets behof. Belgien har en effektiv arme af 100,000 utom ett talrikt landtvärn, Holland uppställer en arme af 70,000 och det lilla Danmark har tillvägabragt en effektiv här af 45,000 man, under det Sverge, utom den svagt utrustade och organiserade beväringen, blott räknar 30,005 soldater. Vid bestämmande af den styrka, hvartill vi böra uppbringa våra försvarskrafter, måste komma under sorgfälligt öfvervägande så väl rikets tillgångar som ock den sannolika storheten af den arme, af hvilken vi kunna blifva anfallna. Ehuru allden sparsamhet, som möjligen är förenlig med betryggande försvarsanstalter, bör iakttagas, så får å andra sidanstundens betryck icke leda till sådan underskattning afettfolks tillgångar och förmåga, att man derför ryggar tillbaka för åtgärder, som ett försvarskrafternas tidstidsenliga ordnande kräfver. Derföre har man icke att ,i främsta rummet undersöka frågan om våra tillgångar, utan om vidden och beskaffenheten af de försvarskrafter, som vi behötva anskaffa, ordna och underhålla för att möta och tillbakavisa en infallande fiende och värna vår sjelfständighet. Denna undersökning leder derhän, att, som vi i anseende till värt af hafvet temligen skyddade läge, icke gerna kunna anfallas med större styrka än 100,000 man, så behöfva vi för vårt försvar 120,000 man, hvaraf 100,000 man för att möta fiendens hufvudstyrka och 20,000 för att oroa fiendens förbindelser och uppträda emot de diversionskårer, han kan sända emot aflägsnare landsdelar. Då ett bidrag af 20,000 man norska trupper är att påräkna, utgör den styrka Sverge behöfver för sitt försvar 100,000 man, oberäknadt reserver och ersättningstrupper. Under freden underhålles blott en del af denna styrka, men fredsstyrkan bör vara så organiserad, att den kan hastigt utveckla sig till den krigsfot, större eller mindre, som af förhållandena påkallas: ,,Vi måste nemligen tänka )ss möjligheten att blifva invecklade i ett krig, som föres emellan några af de europeiska stormakterna, eller att vi af politiska förhållanden kunna tvingas att försätta vår armå på krigsfot, itan att derför all vår kraft behöfver uppbjulasDet föreslås derför: a) en fredsfot, bestående af omkring 36,000 man tamtrupper. b) en mindre krigsfot, uppgående till omkring 38,000 man; samt c) en större krigsfot af omkring 100,000; befälet af officersoch underofficersgraderna, ciila embetsoch tjenstemän samt tränmanskapet fverallt oberäknadt. OLdr: o ä—t— — 1