Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1869, sida 3

amerikas Förenta Stater och Canada. Han trädde då i förbindelse med Nordvestcompagniet och var efter 13 å 14 års ihärdigt arbete färdig att grunda det väldiga handelssällskap, som är kändt under namn af ,the American Fur-Company, och hvars rörelsekapital, 1 million dollars, helt och hållet af honom sjelf försträcktes. Med den derpå följande ryktbara episoden ur hans 4f — det lysande, men olyckliga försöket att grunda ett amerikans t rybygge på andra sidan Klipphergen, — har hans vän och lefnadstecknare, Washington Irving, genom sin , Astoria gjort verlden bekant. Att hafva misslyckats i ett stort företag, hvilket otvifvelaktigt i lika hög blgrad afsåg allmän som enskild fördel, och esatt veta, det utgången förnämligast häralledde sig från befolkningens och styrelsens Jojhet i befordrandet af dess egna intreshssen, skulle sannolikt hafva afskräckt de a fleste män från att vidare synnerligen benkymra sig om det allmänna. Med Astor var åter förhållandet ett annat. Huruvida elden rigtning, han för sin välgörenhet valde, a var resultatet af hans egna tankar öfver hvad andel folkets okunnighet kunde hafva sl egt i misslyckandet af hans lefnads största företag, eller ej, kan man endast gissa. Det vare dermed huru som helst; hans stiftelse i Newyork är det ädlaste bidrag till skingrande af okunnighetens mörker och underlättande af själsodling, som någon amerikansk medborgare efterlemnat. I sitt testamente ( 1848) hade han till upprättande af ett offentligt bibliothek i Newyork anslagit en summa af 400,000 dollars, af hvilka 75,000 skulle få användas till sjelfva byggnaden och 120, 000 till bokinköp. Denna sednare summa ökades straxt derpå af hans son, W. B. Astor, med 12,500 dollars, i särskildt syfte att bilda en fullständig tecknologisk afdelning. kit ingå i en beskrifning på den ståtsiga, palatslika bibliotheksbyggnaden i slorentisk stil (uppförd af Alexander Saltzer, en lärjunge af Schinkel) tillåter oss ej utrymmet. Förnämsta boksalen är 100 fot låäng och 60 fot bred samt rymmer 100,000 band; läsrummen gifva samtidigt beqvämt utrymme tör 500 persoper. Såsom bevis på amerikanarnes omtärksamhet må tilläggas, att ehuru byggnaden i dess helhet ej kunde beräknas blifva tärdig förr än år 1853, tillsattes dock bibliothekarie genast och sändes öfver till Europa för att begagna den då, under pågående politiska omstörtningar, serdeles gynnsamma konjunkturen för större bokinköp. Förenta Staterna hyste år 1850 inalles 38 egentliga stadsbibliotheker med tillsammans öfver 280,000 band. De yttranden, som ingått öfver dessa samlingars verksamhet, hafva alla varit af synnerligen uppmuntrande art. Den allmänna meningen uttalar sig serdeles vackert i följande utlåtande från New-Bed ord: , Ett tritt, offentligt bibliothek är kronan på det undervisningssystem, som sedan äldsta tider varit Massachusetts stolthet. Intet förslag af våra myndigheter har någonsin nytsSts med allmännare och lifligare bifall. I allmänhet må anmärkas, att Förenta Staterna utmärka sig mera för sina boksamlingars talrikhet än för deras storlek; — en för befordrandet af de svsten, hvars talan vi här velat töra, synner.igen gyansam omständighet. Vid nyss nämnda tidpunkt beräknades artalet af dess offentliga boksamlingar af alla slag till icke mindre än 15,615 med 4,636,411 band. Gå vi till England, så möter oss der ännu vid samma tid en, århundraden igenom fåfängt upprepad, klagan öfver bristen på dylika institutioner och öfver hinder, som af en inskränkt skråanda lades i vägen för de befintliges fria begagnande. Rörelsen utgick här från mr William Ewart, parlamentsledamot för ,the Dumfries burghs, hvilken redan år 1845 lyckats genomdrifva en lag, som bemyndigade städernas styrelser att upprätthålla museer för vetenskap och konst. På hans förslag tillsattes 3:ne år senare en komitä med uppdrag att undersöka tillståndet vid Englands offentliga boksamlingar; vidlyftiga vittnesförhör anställdes och gåfvo vid handen, att det i många hänseenden var ytterst illa bestäldt med dessa samlingars såväl antal som vård. Hans nästa steg var att år 1850 föreslå en lag, som bemyndigade stadsförvaltningarne att upprätta offentliga biblioteker och museer senom upptagande af en skatt, ej öfverstigande 1 penny på hvarje Å af komnunalutskylderna. Etter åtskilligt motstånd, föranledt dels af missnöje öfver den kade beskattningen, dels af farhågor för le föreslagna summornas otillräcklighet, sick förslaget verkligen igenom, fastän ned åtskilliga inskränkningar, och fick len 14 Augusti sagde år Kgl. stadfästele. Denna lag var helt och hållet pernissir, och de inskränkningar, med hyilka len var behäftad, gjorde jemväl en utidgning önskvärd kE,; dull 2 — e.