Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1869, sida 3

2 r992 OMM OVE MM RE jande af åtgärder till skogens vård oc återväxt; och den nu ifrågasatta orättvis: inskränkningen vore den sista utväg, son borde anlitas. Dessa åsigter blefvo till alla delar gillad af 1863 års bevillningsutskott och äfvet af riksdagen godkända. ee::: —— om Stadsbiblioteker. (Forts. fr. n:o 28.) Vi kunna ej neka oss nöjet att ur Ewe retts tal vid bibliotekets öppnande af. skrifva följande ord, som väl torde egsin tillämplighet inom andra och närmare kretsar: ,Jag vet, att ännu här och der inom detta samhälle hyses en obestämd fördom mot så kallad ,,bok-lärdom. Man får understundom höra uttalas tvifvel om offentliga boksamlingars nytta, samt åsigter att de lända mera till prydnad än till gagn; och sjelfva det faktum, att vår aktade stad, som dock aldrig visat sig likgiltig för sina söners och döttrars själsodling, stått i mer än 200 år utan någon dylik samling, bevisar tillfyllest, att intill för några få år sedan dess betydenhet ej varit follt insedd. Här finnes tilläfventyrs ännu en viss benägenhet att gifva främsta rummet åt hvad man kallat , praktiska kunskaper, vetande, vunnet genom iakttagelse och erfarenhet, (och jag vill ingalunda förringa dess värde); — man känner ett slags tillfredsställelse att hålla fram förebilden af män, som , uppforstrat sig sjelfve, i förment bjert motsats till sådane, som fått sitt vetande ur böcker; — och kanske nämnes dervid intet namn oftare än Benjamin Franklins, hvilken, emedan han knappast åtnjöt någon skolundervisning och aldrig besökte någon högskola, med förkärlek framdrages såsom bespvis på obeböfligheten af boklig lärdom. Det är ej tre dagar sedan hans namn, i sdetta syfte och för att bevisa obehöfligheten af större offentliga boksamlingar, nämndes för mig. Jag behöfver knappast försäkra, att svårligen ett större faktiskt misstag kan göras. En törst efter läsning, den han ej skyr någon uppoffring att tillfredsställa, är just det första, skarpt utpreglade draget i Franklins skaplynne; hans framgångar under första skedet af hans lefnadsbana kunna omedelbart ledas tillbaka till det användande, han gjorde af de dervid vunna lärdomarne; och hans första vigtigare stiftelse till medborzares nytta var just ett ännu blomstrande offentligt bibliotek, ett af de betydiigare i landet. (Det första ,, social circulating library-, som finnes omtaladt; nu, under förändrad form, ,,the Philadelphia Library.) Och ändock heter det, att Franklin ingen bokkarl var. Den, som försvarar en sådan äsigt, ådagalägger åtminstone, att han ej sjelf är det, hvad beträffar vår namnkunnige medborgares lefnadstec — ning. Detta sitt påstående styrkte talaren derpå genom uppläsandet af åtskilliga episoder ur Franklins sjelfbiografi, till hvilken bok, såsom numera sedan kort tid tillbaka i god öfversättning tillgänglig för svenska allmänheten, vi hänvisa våra läsare. Häretter fortfor han: Jag fordrar för min del äran att hafva läst ur den första bok, som öppnats nom dessa murar; och, hvad mer är, jag ärnar förskaffa mig tillfredsställelsen att skänka den första boken till samlingen, sedan den nu blifvit till staden öfverlemnad. I närvaro af denna talrika församling skänker jag den: ,Franklins Autobiography; Sparkså Edition såsom nyärsgåfva till Bostons offentliga boksamling. Jag gör än mer: jag väcker det första och kanske det sista förslaget inom denna sal — det nemligen, att en och hvar af de här närvarande, man eller qvinna, gosse eller flicka, — af egen fri vilja, om till myndig ålder hunnen, med föräldrars eller mälsmäns samtycke, om omyndig, — måtte vid hemkomsten välja ut en god bok och skänka den hit såsom nyårsgäfva till minne af den fattige gossen, som lefde på half kost, för att kunna tillfredsställa sin läslustSe Kap. I af nyssnämnda bok.) Det behöfver knappast tilläggas, att förslaget mottogs med stormande bifall och inbragte en god tillökning till den gemensamma bokskatten. Efter 10 års verksamhet räknade Bostons ,, Public Library något öfver 100,000 vand, oberäknadt 28,000 ströskrifter. Det ade under 1858 —59 hållits öppet 254 lagar, med en utlåning af 149,468 band; 859—60 hållits öppet 297 dagar, med vållits öppet 274 dagar, med en utlåning f 160,877 band; 1861—62 hållits öppet 288 dagar, med en utlåning at 172,902 and. Dessa tal må tjena såsom bevis å hvad en dylik institution kan åstadcomma. Emellertid hade Massachusetts lagstifande församling redan år 1851 tillåtelseis utsträckt nyssnämnda lagstadgande till tatens samtliga kommuner, och flertalet f desamma skyndade att af medgifvandet ig begagna. on I Newyorks praktfulla stadsbibliothek ar Joh. Jac. Astor rest sig en oförgängig minnesvård. Med några ord må meceatens lefnad tecknas. Född i Waldorf ära Heidelberg och i tidiga år anställd i sondon, hade han vid tidpunkten för Nordmerikanska krigets slv: samlat en liten umma, som nedlades i veror, lämpliga ör afsättning i Amerika. På resan dit