Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1869, sida 3

hvilket det ärliga arbetets frukter blifva medel för själens utveckling och bereda allt mer och mer lättade utvägar för förbättrandet af mensklighetens tillvaro. I sett samhälle af öfvervägande kommersielt soch industrielt skaplynne fordras onekligen mer än vanligt starka påminnelser, att ej de satserna skola råka i förgätenhet; der fordras många och starka motrigter, att ej de rent materiela intressena skola ernå sen skadlig öfvervigt. Och ett dylikt samhälle — fyldt af sjudande verksamhetsifver och rastlöst sträfvande, rikt på de deraf härflytande frukterna, men ock utsatt för de i oupplösligt samband dermed stående farorna af missrigtningar — är onekligen vårt goda Göteborg. Men der finnas lyckligtvis äfven både viljan och förmågan att afhjelpa de brister, som blifva på ett något så när öfvertygande sätt påpekade. Handeln har kommit stora ting åstad. Men af den utmärkte tjenaren kan blifva en dålig husbonde. Det kan lätt nog gå så som i Goethees ,Zauberlehrling, att man vid förgätenhet af herrskarordet råkar i fara att drunkna i öfvermåttet af det goda. Men kommer man allenast ihåg att vid lämpligt tillfälle häfda bildningens större rätt, är faran ej stor; det förträffliga redskapet drager sig undan i sin vrå, hvilken för öfrigt helt visst hvarken är eller behöfver vara en skamvrå; — vare detta särskildt sagt för den händelse någon i detia samhälle skulle finna reflexionerna ,a tför starka. Man torde tilläfventyrs mot den framkastade tanken vilja invända, att det alltid går bäst, då enhvar sköter sitt, samt att ,,den praktiske mannen i allmänhet och aftärsmannen i all synnerhet har tillräckligt mycket att göra, utan att kasta sig in på studiernas område. , Ska!l det blifva något ordentligt, något dugligt af honom, heter det, ,så måste han helt, egna sig åt sitt kall! — Ett visst mått af: sanning ligger onekligen till grund för dessa och dylika yttranden; men ej må de väl innebära, att dessa göromål — ensamt land alla — äro oförenliga med ett allvarligt arbete på sjelfvppfostran (och det är ju tills vidare ej annat vi yrka); ej heller må det förgätas, att samhället, det mindre såväl som det större, kommunen lika väl som staten, på ett städse ökadt antal personer ställer fordringar, för hvilkas värdiga fyllande blotta affärsskickligheten ej gör tillfyllest. Har man ej mer än en gång — särskildt inom detta samhälle — sett, huru förtroendet, allmänt såväl som enskildt, med förkärlek vändt sig till män, som utmärkt sig för troget arbete i den här af oss förordade rigtningen. Sannerligen — det är en halfhet af annan art än den ofvan antydda, som ingifver oss farhågor för ett samhälles framtid, om den i högre grad skulle inom detsamma förefinnas; — det är den bildningens halfhet, som helt naturligen uppkommer, då man vill anse uppfostrans stora verk afslutadt samtidigt med kursen på Handelsinstitutet eller Elementarläroverket. De allmänna antydningar, som ofvan blifvit gjorda rörande den väckta frågans vigt och betydelse, skulle kanske göra tillfyllest; men, då kändt är, att merendels ingenting öfvertygar och lärer bättre än exemplen, må i korthet anföras hvad andra länders erfarenhet om dylika institutioners uppkomst och verksamhet har att förtälja; och detta desto heldre då exemplen, hemtade förnämligast från de i så hög grad ,praktiska länderna, Nordameika och England, tilläfventyrs af denna I anledning torde tillerkännas en viss grad if giltighet. . Vi göra då, såsom skäligt är, början ned Nordamerikas Förenta Stater, dem iran tillkommer af första införandet och nbildandet af stadsbibliotheker i detta!, yrds nutida bemärkelse. Tanken derpå ann upp bland ättlingarne af de fromme ;ch kunskapsälskande ,pilgrimsfathers, om af ,,Majblomman fördes öfver till nya serldens kuster, och som straxt efter den örsta kolonisationen stadgade den märkiga lagen; .,Så snart en kommun vuxit ill ett antal af 50 hushåll skall den vid ite hålla, en lärare till att undervisa de arn, som anlita honom, i läsning och skrifing, och hvarje kommun af 150 hushåll ch derutöfver skall derjemte underhålla n lärd skola, hvars lärare hör vara skickig att förbereda ungdomen för inträde i ögskolan (Harvard College, grundadt 636). Huru på denna grund Massachuetts uppbygdt ett skolväsende, som är dess HK DM MD mm mm AD I KH m cd mr I I I C gen stolthet och hela verlden till eftersyn, örer egentligen ej hit att utveckla; liksom j heller hvilket mäktigt hjelpmedel till ann bildnings spridande John Lowell j:r af sin födelsestad (Boston), genom inföandet och betryggandet för all framtid af ritt tillgängliga, offentliga föreläsningar. 8: Å BB — — n Si Jet var allehast ett uttryck af samma anda är Massachusetts lagstiftande församlingo r 1848 tillät, att staden Boston af egna nedel skulle få upprätta ett offentligt bih liothek och sedan använda 5,000 doll y. m året till dess underbåll. Knappast a ar detta beslut fattadt, förrän med den s risvärda frikostighet, som alltid utmärker H en bildade nordamerikanaren, så snart våga blir om ett andligt intresse, betyande gåfvor strömmade till från alla håll, h rån London sände mr Josua Bates sin äåelsestad 50,000 doll. till bokinköp, Jo-h athan Phillips gaf 10,000 doll, senatorn d werett testamenterade dit hel sin rika