Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1869, sida 2

det han blossade på en cigarr; den andre smorde sig med en får-cotelette, och den tredje — tog sig ett fotbad. De begge förstnämnde blefvo genast afskedade; den tredje blef ursäktad. Annorlunda förhöll det sig med en revision i de byråer, som sortera under generaltullstyrelsen. I ett af rummen anträffades en man så ifrigt sysselsatt med tidningsläsning, att han icke tog ringaste notis af den ankommande. Den inspekterande yttrade långt omsider: , Tillåtes mig fråga, huru länge Ni sysselsatt er med ,,Times? ,,En och en half timme, svarade den tilltalade, sedan han sett på sin klocka. Detta kommer att hafva till följd, att jag skall påyrka Ert afskedande genmälde i yresig ton revisorn. ,Tusen tack, svarade den andre, ,,jag väntar just härpå. I denna olycksaliga tullstyrelse måste man förlora sin bästa arbetstid innan man lyckas få sina ärenden uträttade. Den tilltalade var nemligen icke tjensteman, utan en privat person, som i sina angelägenheteråvid tullen blifvit oskäligt länge uppehällen; nu blef det den inspekterandes sak att ursäkta sig. SPANIEN. I stiftet Burgos ha — med anledning af mordgerningen i kathedralen — 71 prester och domherrar blifvit häktade. Erkebiskopen får icke lemna sitt palats. I exdrottning Isabellas omgifning råder mycken fruktan för hertigens af Aosta kandidatur, och det yttras från ganska många håll, att hans utsigter dagligen ökas. RUMÄNIEN. I Bukarest har nyligen firats en fest för presidenten i andra kammaren, den förre ministern Jan Dratiano, till hvilken fest hela andra kammaren var inbjuden af hufvudstadens köpmän. Emellertid hade endast de liberala infunnit sig, och detta vittnar otvifvelaktigt om orimlisheten af att skildra Bratiano och hans liktänkande som fiendtliga mot Frankrike och vestra Europa samt som vänner af Ryssland och Preussen, och detta endast af det skäl, att de vilja, det folket skall vara rustadt och beredt att möjligen framdeles spela en sjelfständig politisk roll, samt emedan de i sitt intresse för stamförvandterna i Transsylvanien äro ovänligt stämda emot det österrikiskt-ungerska riket. Bratiano hade redan förut i sjelfva kammaren yttrat, att de vapensändningar, som kommit från Preussen, hade skett med den franske kejsarens vetskap och samtycke, samt på det bestämdaste protesterat mot tillvitelsen att hysa ryska sympathier. ,,Rumänerna borde — yttrade han — hvarken vara ryssar, tyskar eller magyarer, utan endast förblifva rumäner. Vi äro af latinsk race, och våra sympathier böra derföre vara för våra fränder i Frankrike, Italien och Spanien, under det panslavismen kunde för oss endast blifva till fara. Vid festen utbragte Bratiano en skål för den franske kejsaren och för Frankrike, hvilket hade offrat sitt blod för Rumäniens frihet. Med starka ord framställde han förtrycket mot landsmännen i Transsylvanien, men hoppades upprättelse genom ett fritt Rumäniens moraliska inflytande. Skålen för Frankrike mottogs med stort bifall,