Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1869, sida 2

flögländare n. ) Roman af Balduin Möllhausen. (Fril öfversättning af Sigfrid Nyberg.) FÖRSTA DELEN. — Äfven inte om den unge herrn vore en son till herr majoren? frågade Reiber, — men förlåt, nådig herre, jag vill visst inte säga något förklenligt om min ädle herre, men herr majoren har alltid varit en vacker man, och det kunde inte förvåna om — — — Tomma rykten, min gamle vän, afbröt Magnus med hycklad välvilja, — naturligtvis måste vi alla söka att offentligt vederlägga dylika sårande rykten, och derför gläder det mig mycket att i er finna någon, som vi vid våra efterforskningar kunna skänka vårt fulla förtroende, och af hvilken vi kunna påräkna ett verksamt bistånd, som ej skall bli obelönadt. Ty om jag inte misstar mig, så skulle också ni gerna se, att den unge snyltgästen plötsligt blottas och återbringas till sin ursprungliga ståndpunkt. — O, nådige herre, på mina knän skulle jag tacka den gode Guden, om han ville bevara vårt högadeliga hus från den hotande skymfen — — Godt, godt, min käre Reiber, ni är en trogen menniska och förtjenar en bättre lott, än ni hanske sjelf väntar. Men unge: Hainfeld var inte den egentliga orsaken! ) Så H.-T. N:o 27.