Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1869, sida 3

folkskolevänner med stor fördel kunna begagna sig af hvarandras skoltidningar; och isynnerhet gäller detta för oss svenskar i fråga om en sådan skoltidning som den Rorske Folkeskole, hvari skolan för lifvet fått en så varm och ungdomsfrisk målsman. Vi förorda alltså denna tidning hos våra solkskollärare och skol vänner, öfvertygade om att de skola hafva hide gagn och glädje af bekantskapen dermed. I fråga om danska folkskoletidningar åter förorda vi, på grund af dess lesvande anda, ädla ton och goda hållning, den af bröderna Bojsen utgifna Dansk Skoletidende. Den utkommer i Horsens med ett halft ark i oktav en gång i veckan. Priset är på svenskt postkontor 1 rdr 20 öre rmt i qvartalet. Denna tidning redogör icke för dagens löpande ärender i folkskoleväg, såsom mer eller mindre officiella eller tjenstpligtiga skoltidningar oftast anse sin skyldighet vara. Den inskränker sig i detta fall, i likhet med vår svenska folkskoletidning, till uppgifter om lediga skolsysslor. Den är, med ett ord, den, liksom den Norske Folkeskole, icke ens statens eller statskyrkans skoltidning; den är det unga lifsfriska Danmarks verktyg för framtidens om sin frigörelse kämpande skola. Det är detta som vi anse göra den förtjent af en synnerlig uppmärksamhet hos oss. Det intryck, som de danske skolmännen gjorde på fjolårets möte i Örebro, var, kortast sagdt, ett blandadt intryck. För mängden af deltagare framstod det danska frihetssträfvandet i folkskoleväg icke i den klaraste dager. Vi skulle icke undra på, om till och med ett och annat uttryck, som der filldes, förorsakade missförstånd, och detta till skada för det utbyte af erfarenhet och åsigter, hvari vi svenskar skulle hafva så mycket att lära af Danmark. Det syntes ganska tydligt, hurusom mer än en svensk statsskoleman erfor en viss skadeglädje öfver en och annan öfverdrift i uttrycket, hvartill man tyckte en af de danska friskolemännen göra sig skyldig. Skulle nu ett nytt nordiskt skolmöte komma att hållas under inflytelsen af ett sådant intryck i fråga om Danmark, som det här antydda, så skulle sannolikt mycket godt derigenom motverkas. Vi äro skyldiga oss sjelfva att söka bättre och fullständigare lära känna det danska sriskolelifvets anda än som på Örebro-mötet var möjligt; och för detta ändamål anse vi oss böra förorda Dansk Skoletidende såsom det bästa medlet. Vi äro öfvertygade om, att hvar och en, som tager kännedom om denna tidning fördomsfritt och med den kärlek, som allt hvad skola heter förutsätter och fordrar, skall deraf mottaga icke blott det varmaste och bästa intryck, utan äfven lärdomar, som skola vinna honom för friskolelifvet icke blott sådant det i Danmark redan drifves, utan äfven sådant vi ha att befrämja det. Vi ha här i Sverge blifvit vana att anse skoltidningar såsom tråkiga skråalster, dem det icke kan falla några andra än skollärare in att läsa. Möjligen är det denna fördom, som ligger till grund för den ringa spridning, hvilken äfven de anderikaste danska och norska skoltidningarna hos oss hunnit. Denna fördom är emellertid med afseende på de här framhållna skolbladen så litet på sin plats, att vi tillochmed skulle vilja påstå det man just af dessa tidningar kan lära, hurusom äfven skolan kan i skrift bli föremål för själfull behandling. Dansk Skoletidende är i detta fall en förebild väl värd att framhållas till efterföljd. Det! finnes knappast någon af folkskolans stora frågor, som denna tidning icke i dess tre hittills afslutade årgångar behandlat. Examensväsendet, vere sig för lärare eller lärjangar, seminarieväsendet, både statens och det enskilda, tolkskolelagstiftningen och särskildt frågan om skoltvånget, religionsundervisningen, den stora frågan om hvad folklig undervisning vill säga, folkhögskolan, — dessa och dylika ämnen utgöra grundlaget för hvarje årgång, som för öfrigt är uppfylld af redogörelser för meningsutbytena på hållna skolmöten, at framställningar öfver nya böcker, som si någon mån beröra skolan, af vigtigare underrättelser om andra länders skollif, poemer o. s. v., allt med så själfull behandling, att man ovilkorligen ryckes med af ssramställningen. Det är alltså icke blott för kännedom (om de danska skolförhållandena, — för hvilket ändamål äfven den i Odense utgifna Nordisk Skoletidende bör rådfrågas, — lutan äfven för den värme och liflighet, hvarmed man af Dansk Skoletidende införes i folkskoleverldens stora frågor i allmänhet, som vi här tagit oss friheten försorda densamma. Först och sist förorda vi både den och den Norske Folkeskole med afseende på de blifvande nordiska skolmötena och det tillfälle, som genom dem erbjudes att lära känna den nya anda, som arbetar så väl inom Danmarks som Norges folkskoleverld, och som vi ovilkorligen måste lära känna, såframt I vi icke skola missförstå de bästa och ädlaste sträfvandena för en bättre uppfostIran, en lefvande upplysning i de begge Tänderna. O. E.