Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1869, sida 2

jöteborg den 2 Februari. Staden och Länet. Allmänna måtet å Bloms sal i går fton, som komiterade utlyst, hade samlat n så talrik publik, som lokalen kunde ymma, hvaremot den åt damerna uppåtna läktaren icke var fullbesatt. Prof. l. v. Schoultz valdes enhälligt till ordörande och hr M. Rubenson till sekreteare. Prof. S. öppnade mötet med en akrik och opartisk framställning om fråsans närvarande ståndpunkt, sedd såväl från den konservativa sidan som från den risinnade; härefter omnämnde prof. 8S. let åtskilliga såväl skrifvelsor som telesrammer anländt från hufvudstaden, uttryckande alla det stora deltagande, hvarmed man emotser resultatet af detta möte. Särskildt hade prof. S. fått det uppdrag, att för mötet uppläsa en artikel ur Aftonbladet för den 13 Januari, rörande förslaget att ena gången låta den närvarande röstberäkningsgrunden användas vid val till fullmäktige och den andra gången begagna sig af per-kapita-omröstningen, hvilket uppdrag på mötets medgifvande hr S. fullgjorde. At ordföranden hemställdes härefter huruvida en förändring uti närvarande röstberäkningsgrund är önskvärd, hvilket besvarades med enhälligt Ja. Vidare följde frågan: Bör vid den kommunala rösträttens bestämmande personlighetsprincipen utan all förmedling tillämpas genom omröstning efter hufvudtal, hvilken fråga besvarades med Nej. Nu uppträdde lektor Blomstrand med ett längre föredrag, slutande med att förorda en graderad skala med sett högsta rösteantal af 10 röster. Kammarjunkare Lagerberg anhöll om mötets uppmärksamhet för att återföra i minnet de gamla mönsterfolkens statsförfattningar. Talaren framhöll grekernas och romarnes valsätt, kastade derefter en blick in i medeltidens skråförfattningar, vidrörde konungamaktens ,med Guds nåde uppkomst, pånyttfödelsen af personlighetsprincipen genom franska revolutionen, slutande med några ord om Amerika; allt för att visa det personlighetsprincipen vore grunden för alla frihetssträfvanden och att äfven vi borde söka detta mål. Likväl ansåg talaren ej detta nu kunna vinnas, hvarföre hr L. instämde med den föregående talaren, sedan han förut tillkännagifvit det han ingalunda skulle vara obenägen att genom arbete förvärfva sig rättighet till såväl kommunala som statsliga uppdrag, dit medborgares förtroende kunde kalla honom. (Länge ihållande bravorop och handklappningar). Hrr M. RB. Henrigues, J. N. Söderling, A. Almen och Ed. Heyman jjir yttrade sig alla för den tiogradiga skalan, hvaremot d:r P. Leman ställde sig på Aftonbladets förslagsställares ståndpunkt. Inspektor Ohlsson beklasgade att så få af den arbetande klassen -I gjorde sin talan gällande och begärde röstskalans nedsättande till fem. Hr Forsberg hembar sin tacksamhet till förmögenhetens srepresentanter derför att de ej lemnat sinsteg och uttryck åt det skuggrädda anstagande, att de skulle få bära en för stor andel af pålagorna, om de mindre förmögna bestämde dessa; hvaremot det smärtade honom att så få röster höjt sig för per-kapita-beräkningsgrunden; men inI stämmande med föregående talare ansåg han att arbetarne borde bringa detta offer, på det att endrägten ej skulle blifva störd. (Bifallsrop). Sedan diskussionen nu förklarats slutad, framställde ordföranden ett af lektor Blomstrand gjordt förslag, så lydande: , Bör åt hvarje kommun lemnas att fritt inom vissa fastställda gränser bestämma om sin rösträtt, dock så, att ett maximum af 10 röster icke öfverskrides? hvilket förslag af mötet enhälligt antogs.