Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1869, sida 2

hade sin grund uti ett djupt rotadt missnöje, till hvars undanrödjande ifrågavarande motion måhända kunde i någon mån bidraga, hvarföre talaren önskade, att densamma måtte remitteras. Hr Treffenberg hade begärt ordet, för att påpeka en i hans tanke farlig afväg, hvartill grefve Posse gjort sig skyldig, då han, i strid mot ordalydelsen af 90 -8 Regeringsformen, dragit under diskussion enskilda personer och deras förhållanden. Beträffande sjelfva saken ansåg talaren, att motionärens förslag innefattade alldeles samma förhållande, som om någon föresloge tillsättande at en komitå för att undersöka om hr Ola Jönsson hade eganderätt till sitt hemman, och yrkade att motionen måtte utan remiss genast afslås. Hr Hierta fann ej motionären hafva anfört ett enda skäl för sin önskan, och under sådana omständigheter vore det icke kammaren värdigt att efterkomma denna önskan. Emellertd ville talaren ej motsätta sig en remiss, men såge helst, att motionären återtoge sitt förslag. Hr Ola Jönsson fick derefter ordet. Han sade sig med sitt förslag ej hafva, såsom några talare påstått, åsyftat en ny reduktion. Meningen vore ej att kronan, i de tall då frälsehemmanen kunde visas egentligen vara kronohemman, skulle helt och hållet återfå dem, utan endast erbålla skatteköpeskillingen. Den omständigheten, att år 1854 ett hemman i Sörby och flera andra hemman i en annan socken blifvit till kronan återvunna, visade, att det nog kunde finnas skäl för motionen. Iatsecende på det gjorda inkastet, att den föreslagna åtgärden skulle bidraga att öla oron bland Skånes frälsebönder, hyste talaren en alldeles motsatt åsigt. Vissheten derom, att statsmakterna tagit de betrycktas sak om hand, skulle på dem utöfva en lugnande inverkan. Grefve Posce hade slutat sitt anförande med en erinran om budet: ,,Du skall icke hafva lust till din nästas hus Detta bud egde sin fulla giltighet, men det funnes ett ännu större bud, som lydde: ,,Du skall älska din nästa såsom dig sjelf. Hr Hessle yrkade afslag å motionen, den han ansåg obehöflig, då de af regeringen föreslagna fastighetsböckerna, när de kommo till stånd, skulle bättre än någon komitt reda eganderättsförhållandena. Herr Björck trodde orsaken till den i Skåne pågående folkrörelsen förnämligast vara att söka deri, att frälsebönderna i Skåne sett, det deras likar i Danmark hade det bättre än de. Lagstiftningen hos oss hade att förebrå sig det felet att ej hafva, såsom i de flesta andra konstitutionella länder skett, ordnat förhållandena mellan arbetsgifvarne och arbetstagarne på landet. Ett annat stort fel var, att tvister, sådanasom de nui Skåne förefallande, ej afgjordes af domstolarne utan af kommarkollegium. Emellertid och då talaren delade hr Bergströms åsigt derom, att förslaget innefattade ett angrepp mot 16 S regeringsformen, kunde han ej biträda detsamma, utan yrkade, att det måtte genast förkastas. Samma yrkande gjorde hr Ribbing, som vid en jemförelse mellan de skäl, som blifvit andragna för och mot remissen af ifrågavarande motion, funnit de sednare ej vara vederlagda. Statsrådet Berg yttrade med anledning af hr Björcks påstående, att tvister om eganderätt mellan kronan och enskilda, ej afgjordes af domstolarne, utan af kammarkollegium, att så ej vore fallet. Ifrågavarande medborgare vore lika litet som andra i saknad af det skydd, som domstolarne erbjöde och som utgjorde en af de förnämsta grundvalarne för ett folks frihet. Sedan ytterligere hrr Falkman, Hedlund och Ridderstad talat mot en remiss af ifrågavarande förslag, den sistnämnde med den anmärkning, att det innebure ren kommunism, men deremot hr Sven Nilsson förordat motionens förvisande, blef densamma genom votering med 82 röster mot 81 remitterad till ett tillfälligt utskott.