Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1869, sida 3

mA.. ( SV bruk sahrikshuset, en fast lås och en hänglås, äfvensor ntad, till fabriken i tredje vöninge ankom dit. d rrinklockan selade 5 milnter i o är han för till gan-fallet saknat eldtyg, lånade han eld i qvarnlägen ganI heten för att påtända gasen. Ilan företog deref kri ongl. med hvar sitt ämbar vatten dit upp, men Svensrtillson skyndade etter en handspruta, hvarmed elden om, I släcktes. Josephson hade dock sagt till Svensson, måI att krofjä åster sitt arbete, hvarunder Josephson syntes mellar en qvart och halt till 7. Knappt en minut förflö Ifrån Josephsons ankomst, då Rydström kom in springande och ropade, att det var eld i vidsvåfningen. Rydström och Josephson begåfvo sig då sprutan ej behöfdes, utan att det var bara Afven tillsade Josephson de närvarande rtill att hålla saken tyst för polisen. Mellan ramrinngl. den och på Ssväningen är blott en enkel botten af em til lif-igt.. Rören kunde ej slå eld. De tände ppom derpå lades ylle eller linne, Någon eldning Ått hade ej skett sedan föregående afton. Bitar af hrändt papper syntes kring eldstöllet. Svensson smindes ej någonsin ha sett Josephson så tidigt vid i I halftross. UIden utgick från begge sidorna om en na I tvärbjelke bakom en klädesram och hade åtven de hunnit bränna i stocken samt svett sjelfva ramen. I-),,Tio minuter till, och det hade blifvit förskräckns, sabriken. Åklagaren ansåg sig skyldig anmäla hos domstolen, att v. häradshöfdingen Asker sökt före ransakningen genom enskilda förhör inverka på vittes hena, för att betaga vittnesmålen deras sanningsse k te lighet; en anmälan, den domstolen sade sig för närvarande ej kunna tillägga något afsecende. —Då, enligt Josephsons egen berättelse, han skulle in, tvenne gånger besökt fabriksrummet, hvarest Svensen Sn uppehöll sig, tillfrågades derom Svensson, sont il Ir med und De om bestämdt intygade, att Josephson icke va; rit inne i rummet mer än en enda gång och det knappt en minut, hvarunder Rydström instörtat rrättelsen om eldens utbrott. Till vinäsvåningen innehade Rydberg nyckeln, och vittnet kände ej, hvarest Rydberg förvarade densamma. 3 Josephson insinucrade, att på trapphuset vore öfver ingången ett fönster, hvarigenom man skulle kunnat bereda sig tillträde till sabrikshuset. Härom upplyste Sveusson, att ifrågakomna fönstret, Som innehåller tre vanliga rutor i höjd, vore beäget 4 alnar från ken utanför och 212 alnar från trappan innanför; att dessa rutor sistl. sommar hade gått sönder: att i de två öfversta ännu sutto qvar några glasbitar, samt att inga andra I stegar funnos att tillgå, än en stor brandstege, liggande utmed vägen. 2. Rydström: Han mötte Josephson i trappan srån Bredgatan kl. 20 minuter öfver 6, då Josephj son frågade honom, när arbetet å fabriken börle. Josephson vände derpå om, åtföljd af Rydström, och gick in till Svensson i sabriksvänin— ägen. Rydström fortsatte sin väg till sjerde väninsgen och upplåste rummet derskädes, hvarvid han möttes af brandrök och snart märkte eld lysa i taket öfver plysen. Ian skyndade då genast en trappa ned och underrättade Svensson och Josephson om elden. Lika fort återvände Rydström d ) med ett vattenämbar, hvilket fylldes ur en i våningen stående tunna, och kastade upp vatten mot i taket. Straxt derefter ankommo Svensson och Josephson. Rydström uhpmanade då den sednare, sati han måste tillkalla Rydberg, i anledning hvarsaf Josephson gick ut ur rummet ett par gånger, men snart återvände ensam dit. Efter ytterligare uppmaning af Rydström till Josephson att tillkalla Rydberg, cmedan Rydström i annat fall funne sig nödsakad uppbryta dörren till ramvinÅ ddes ändtligen Josephson tillsäga Svensson, att denne skulle skaffa reda på Rydberg. Josephson tyckte det vara onödigt att hemta sprutan, emedan det ej vore någon fara å färde. Ian antydde jemväl de närvarande att hålla händelsen tyst, på det ingen förargelse måtte derigenom åstadkommas. Rydström hade aldrig förr sett Josephson så tidigt i fabriken. Veckan näst före den 9 dennes hade Josephson ofta gjort besök i fabriken, hvarvid han beständigt tittat uppåt taket. På Josephsons fråga till Rydström, om ej Josephson uppmanat denne att stiga upp på plysen och kasta vatten mot taket, svarade Rydström, att han från Josephson ej hört någon dylik uppmaning och att föröfrigt Plysen tagit sådan hetta, att ingen kunnat i början stiga upp derpå. 3. Iydberg: Inträffade kl. halt 7 i fabriken. Han såg då gasen redan tänd i trappgången och förundrade sig deröfver. Änann större blef hans förundran, när han i trappan möttes af Svensson med underrättelsen att elden var lös i ramvinden. Det är omåjligt!utropade dervid Rydberg. IIlan hade om hand nyckeln till vindåningen. om dagarne kände man dess sörvaringsrum, ty det ar nödigt, att ruggarne då hade obehindradi tilläde dertill; men för nätterna brukade Rydberg cömma nyckeln under takstolen. Ramvinden uppstes ej med gas, utan med en lampa, insatt i lykta. Ehuru ej ringaste eläf var dermed förenad, iakttog doi Rydberg mycken för gtigå att han ej kringbar lyk an, utan ställde n på en k. Vid underrättelsen om eldens ubrott hemtade äfven Rydberg vatten och biidde att dämpa elden. Sedan denna var släckt, sade Rydberg hvarföre Josephson besökt fabricen så tidigt, derpå denne svarade, att on karl kommit och sagt honom till om elden.. Vittnet attade denna utsago, som om nå on infunnit sig Josephsons bostad och underr. tat honom om (Josephson hade doc härmnd meatt en karl i fabriken derom gifvit hoom unittelse). Ufter släckningen tillsade Josephson väl Rydberg som de andra, att ej låtsa om ågot, så att polisen ej fick reda på hvad som mat. Rydberg, som i femton år varit anställd id fabriken, hade ej förr sett Josephson besöka en någon morgonstund. Förbemälde trenne vittnen intygade, på särskilda ågor, att ingendera hört Josephson efterfråga lin, äfvensom att det varit vomsjligt:, att ellen innat antändas nedifrån, utan att detta skett ippifråns. 1. Olin: Mötte Josephson omkring kl. halt 7 Bredgatan, ungefär midtför Luntgatans mynng, kommande, som Olin ville tycka, från trapn till fabriken. Josephson frågade först hur gs arbetet började om morgnarna, hvarpå vittsvarade: kl. 7. Josephson hade då blott ytt-det är br Men omedelbart derefter hade sephson sagt åt Olin: ,.jag ska tala om för dig olycka på plysen, som förmodligen skett genom sen, hvarjemte han bedt Olin hälla saken an att dock dertill angifva något skil. igt hade vittnet ej träffat Josephson ifrågavande dag. . Josephson medgaf nu, att han mött Olin, men stod att han blott frågat denne huru dags artet började. Om han till Olin haft de öfriga randen, denne omförmält, kunde Josephson ej nnas. Lllfrågad. hvarför Josephson, som i poliskamren och äfven till någon del inför rätten, uppvit, att hans besök på morgonen gällt Olin, Iken han ämnat banna, för det denne kom för t till fabriken, kunde eller ville ej Josephson lemna svar. Olin försäkrade också, att han Josephson, då de på morgonen sammanträffat, ållit några bannor. Qrarfot: Hade kl. tre qvart till 6 om moren mött Josephson på Vestgötegatan. Klas A. Forssberg: Såg Josephson knappt 6 på morgonen gå ett stycke framför sig på ugatan åt Bredgatan och slutligen begifva sig portgången till hörnhnse: mellan nämnde aVittnet såg ej Josephson, när vittnet pas förbi portgängen, men hörde hans galöscher ra mot stengoltvet derinne. Vittnet anmärkte sin bror, som var i ittnets kap, att ,.det 1 rå