etc, utan är äfven förenad med ett slag akademi, hvilken jag skulle vilja kalla e skola för industriell smak. Der hålla föredrag och lemnas anvisningar för at lära tillämpa skönhetens och formfulländ ningens reglor på de industriella skapel serna. De bästa krafter ha vunnits fö detta ändamål, och såsom ett bevis på huru starkt medvetandet om behofvet a en dylik inrättning är hos allmänheten må den omständighet gälla, att nu — om kring ett halft år efter den första kursen: öFpnande — redan 4å 500 elever sam. las i musöets hörsalar. Handelsministern är i begrepp att vic muscets sida ställa en annan mycket praktisk inrättning. Utgående från den riktiga åsigt, att intet i så hög grad är egnadt att bilda smaken, som teckningen, har han beslutat att enkom för blifvande slöjdidkare i hvarje af statens provinser upprätta några ritskolor. Vår ungdom saknar visserligen icke tillfällen till undervisning i ritning; uti elementaroch realskolorna uppnås deri till en del mycket goda resultater, men denna ritning tjenar ett helt allmänt ändamål; i de egentliga slöjdskolorna bildas mestadels byggnads-handtverkare, och ritundervisningen har fördenskull i dessa anstalter ett helt och hållet specielt ändamål för ögonen. Slutligen finnas i de flesta större städer såkallade handtrerksskolor, i hvilka åt handtverkslärlingar och biträden erbjudes tillfälle att förfullständiga sina kunskaper; äfven i dessa skolor undervisas i ritning, men mycket för litet, då hela undervisningen inskränker sig till några timmar i veckan, I ritskolorna skall nu ritnin systematiskt öfvas för alla slags yrken. i riktigt uppskattande af den betydelse, som qvinnans industriella verksamhet redan vunnit och vid fullkomlig yrkesfrihet ytterligare skall vinna, skola ritskolorna göras tillgängliga äfven för qvinliga elever, Någon inskränkning med afseende på elevernas ålder eger ej rum; enhvar, som känner behof att fullkomna sig i ritning, vinner plats i skolan. Till lärare äro företrädesvis de af staten anställda byggnadstjenstemän bestämda, hvilka samtligen genomgått sin kurs vid byggnadsakademien i Berlin. För andra personer, hvilka vilja tjenstgöra som ritlärare, kommer en serskild kurs vid nämnda akodemi att inrättas, för att meddela döm ledning för undervisningen uti ifrägavarande slag af ritning. Såvidt möjligt j är, komma att med ritskolorna förenas smärre slöjdmuster, för att äfven för landsortens invånare framställa industriella mönptersormer. För alla dessa inrättningar å ha vi Pariserexpositionen att tacka! Från industrien och slöjderna till def offentliga kommunikations-anstalterna är I blott ett kort steg. Jag tager det. l Telegrafnätet inom nordtyska förbundets: område har hittills utsträckts så långt, f att hyarje blott någorlunda betydande stadl är försedd med en telegrafstation. Jag U tror icke, att det numera finnes någon s stad med öfver 2,000 invånare, som ej sb har sin telegraf. Isynnerhet genom tele-b grafiens förbindelse med postanstalterna i b n d v d n P a o d mr smärre städer har nätets utvidgning mycket underlättats. Detta oaktadt är det omöjligt för förbundskanslers-embetet att så skyndsamt som önskligt vore bevilja alla från de öfriga städerna ingående ansökningarom erhållande af telegrafstationer. Förbundskanslern har fördenskull kommit på en lycklig ide, som från många håll hälsas med glädje. Iittills har staten byggt telegraflinierna, och dessa voro statsegendom. Förbundskanslern vill afstå lr från detta privilegium. Han förklarar sig a beredd att leda en telegraflinie till hvarje a stad, till hvarje by, såframt de kontanta oå utgifterna ersättas af de intresserade kom-u. munerna eller af privatpersoner. Den, som tu bär anläggningskostnaderna, blir egare afl inien, dock förbehåller sig staten att ef. ti er ett visst antal år för sig inlösa denna st desittningsrätt. Det är otvifvelaktigt, att ei letta erbjudande ifrigt skall begagnas afnmärre industri-eller handelsidkande kom-lå nuner, af sabriksegare i byar, af större m ordegare, för hvilka telegraflörbindelsen sj lissit oumbärlig. . år För utvecklingen af jernvägsnätet påmn Föreningens för tysk jernvägsförvaltning-ge mråde (incl. det tyska Österrike) var året på 868 ofantligt gynnsamt. 212 geografiska I nö nil nya bansträckor upplätos nemligen va t trafiken, mot 172 mil år 1867, 155 år no 866, 151 år 1865 och 58 mil år 1861. ho Nordtyskland ha inga stora sträckor fö lifvit byggda, men deremot ett antal le märre sammanbindningsbanor upprättats.oc lärvid tillämpas alltmer systemet af senu enddär-jernvågar. Man inser alltmera, att nie e sträckor, hvilka ej äro ämnade att af ena som hufvudkommunikations-vägar och vaf ynnerhet ej ha att befordra tunga godsvid