Göteborg den 28 Januari. Det är nu mer än tio år sedan en mängd franska regementschefer tillstälde kejsar Napoleon III en adress, som väckte ofantlig uppmärksamhet. De orsiniska bomberna hade nyss kreverat; den polisundersökning, som följde på mordförsöket, ledde till den slutsats, att planen till detsamma hade blifvit uppgjord af landsflyktingar i England, och att grefve Orsini hade bland andra haft till medsammansvuren en i London bosatt fransman, dr Bernard. Kejserliga regeringen sökte på diplomatisk väg få Bernard utlemnad. Detta försök strandade mot yfrämlingsbillen, en engelsk lag, som mot utländska regeringars förföljelser skänker full trygghet åt hvarje i Storbritanien bosatt främling och icke medgifver utleverering för andra fall, än det att främlingen blifvit öfverbevisad om något brott, som lyder under allmän strafflag. Återstod då att få Bernard åtalad inför engelsk domstol. Detta skedde; men tillräckliga bevis för hans delaktighet i Orsinis plan kunde icke åstadkommas, och på grund deraf blef han af juryn frikänd. Då franska regeringen sålunda såg sig ur stånd att få den hatade republikanen i sitt våld, antog hon, i harmen häröfver, en så hotande hållning, att lord Palmerston, för att besvärja faran af ett krig mellan vestmagterna, föreslog i parlamentet en förSe AAAAAAAA