Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1869, sida 1

sarrack, rom och konjak, hvilka icke är beroende af bränvinstillverkningen inon landet och för hvilka tullen, Å 1: 20 på kanna, gäfve en inkomst af mer än er million rdr. För bränvinet återstode alltså endast c:a 700,000, vid hvars borttagande en tullinkomst i alla fall qvarstår af 14 millioner rdr. Det inses lätt, att dessa beräkningar för (framtiden äro ganska svåra, enär deras uppfyllelse beror af en omständighet, som omöjligt kan på förhand kalkyleras, nemligen årsrärlen. Hade icke den torra sommaren förlidet år inträdt, så hade utan tvifvel både tullinkomster och jernvägsintrader varit mycket högre än de nu visat sig. Inträffa ytterligare missväxtår får frih. Liljencrantz rätt; inträffa goda ; Int r får han orätt. Men gitvet är, att, såsom frih. Ugglas yttrade, sådana beräkningar böra uppställas med ledning af normala, icke af undantagsförhållanden. Trih. L:s anförda motiv för sin sramställning, nemligen att man icke bör, i förhoppning på stora inkomster, låta sig förleda till för stora utgifter, kan deremot icke annat än gillas. Måhända hade det också varit klokare af honom att inskränka sig till en varning i detta fall, utan att klandra siffrorna, hvilkas riktighet finansministern fullständigt försvarade. Hr Stråle, som säges fordom hafva tillhört den s. k. ,,sangviniska eller ,,glada sidan, har på sednare tider börjat se sakerna mycket mörkt och talar ofta om den fordna ,,misshushållningen, till hvilken dock han påstås hafva medverkat. Så klagade han nu särskildt öfver den oerhördt tillväxande statsbudgeten, hvarvid han dock förbisäg. att i denna tillväxt ingingo bland annat inkomsterna och utgifterna för statens jer r, hvilka öka inkomststaten med ej mindr 6! millioner. Detta förhållande blef tydligt utredt af frih. Gripenstedt vid förra riksdagen, att man borde slippa höra talas vidare derom, alldraminst af en f. d. ledamot af statsutskottet. Den kongl. propositionen remitterades till statsutskottet och derpå följde upprop af åtskilliga ledamöter, som anmält sig att afgifva motioner. Dessa voro ej särdeles många, men flera voro af ganska stor vigt. Så ingaf hr Adlersparre en motion om krigsbildnings införande i skolorna, hvilken sannolikt kommer att i morgon, på någen ledamots begäran, uppläsas i dess helhet. Jag har förskaffat mig en afskrift af denna motion (tack vare den ferma expeditionen vid den qvinliga renskrifningsbyrån), hvilken härmed öfversändes till H.-T:s disposition, då det dröjer någon tid innan motionen här blir tryckt. -Frih. Alströmer väckte en molion om progressiv beskattning, hvilken utan tvifvel kommer att ådraga sig mycen uppmärksamhet. Beskattningen är ir sammanställd med de politiska rättigheterna, i det den aktade motionären föreslår, att den allmänna bevillningen för inkomst under 800 rdr (census för valrätt till Andra kammaren) må utgöra Y, 2, ör inkomst från och med 500 rdr till 1,000 rdr (census för valbarhet till Första mmaren) 1 Z, samt för inkomst derut5fver 11, Å. Detta såvidt jag kunde vid uppläsningen uppfatta motionen. lir. Hessle väckte en radikal motion, som gick ut på ingenting mer eller minlre än solkskollärarnes aflöning (åtminstone til största delen) af staten, hvartill n god del inkomster skulle vinnas genom ndragning af en hop mindre elementarroverk. IIr Bjerkandler upplästo en allvarsam motion rörande roteringen och ustningen, m. m. Alla dessa motioner iro bordlagda till morgondagens plenum, och lärer väl mer än en debatt deraf amkallas. I samma plenum lära tillika, efter hvad man vill veta, inkomma åtskilliga Kongl. :ts propositioner, hvaribland den linge ntade om försvarsväsendet. I dag hafva de ständiga utskotten haft sina första sammanträden, dervid de valt