Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1869, sida 2

ning af de normala förhållandena, d. v. s. de, som egt rum under de flesta af de närmast föregående tio åren, ej med ledning af de sista årens ogynnsamma förhållanden. Hr Stråle riktade några anmärkningar isynnerhet mot den af K. M:t gjorda beräkningen af tullinkomsterna; hvilken tal. ansåg vara för hög, hufvudsakligen på grund deraf att i dessa inkomster för sistlidne år inginge ett betydligt belopp för importeradt bränvin, — ett belopp, hvars storlek just betingades deraf, att bränvinsbränningen hos oss under förlidne år varit betydligt mindre, än under de flesta föregående år. Hr Jöns Persson ansåg, att svenska regeringen borde, ju förr dess heldre, inslå samma väg, som hvarje klok enskild man begagnar, den nemligen att beräkna sina inkomster för närmaste framtid snarare något för lågt än för högt. På samma gång tal. emellertid förklarade sitt missnöje med det sätt, hvarpå budgeten vore uppgjord, erkände han rigtigt de svårigheter, finansministern måste hafva att bekämpa, så länge de, på hvilka det ankommer, ej vilja höra talas om några nedsättningar i utgifterna. Frih. Liljencrantz, som derefter åter fick ordet, bemötte de inkast, som af hr chefen för finansdepartementet blifvit gjorda. Talaren påpekade, bland annat, det förhållandet, att af de närmare 14,000,000 rdr, hvartill tullmedlen för föregående år uppgingo, belöpte sig icke mindre än 1, s12, 000 rdr på afgiften för importeradt bränvin. Detta gaf frih. Gripenstedt anledning att närmare belysa beskaffenheten af denna del utaf tullinkomsterna. De utgjordes nämligen till stor del — närmare 1,00,000 rdr — af tullumgälder för importerad arrac; cognac och andra liknande varor, hvilka, fullkomligt oberoende af den större eller mindre inhemska bränvinstillverkningen, hit importeras, och som i år uppgått till 850,000 kannor. Sedan hr Nils Larsson i Tullus, med anledning deraf, att i riksstaten blifvit särskildt upptörda inkomsterna och utgifterna för statens skogsindustri, uttalat den önskan, att statsutskottet måtte förskaffa sig närmare upplysning om och lemna en utförlig utredning af orsakerna till det ogynnsamma förhållande, som mellan dessa inkomster och utgifter egde rum, förklarades diskussionen slutad, och blef derefter statsregleringspropositionen till statsutskottet remitterad.