Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1869, sida 4

Ekonomiskt. Sirapskokning som husslöjd. Sirapskokning vid Gåfvetorp i Kronobergs län bedrifves på följande enkla sätt: Betorna rentvättas, putsas omsorgsfullt likasom i sockerbruk, afekalas och skäras i 3—5 delar. En tunna betor, vägande 260 skålpund, lemnar omkring 50 skålp. affall och 210 skålp. betbitar. De sednare kastas genast, innan de hinna svartna, i en panna med 5 kannor vatten och kokas närmare 4 timmar. Sedan pannans innehåll svalnat något, rifvas betbitarre, och rifmoset fylles på smala buldanssäckar, genom hvilkas omvridning den största delen af saften utpressas. Den afrinnande saften förenas med det söta vattnet, hvari betorna blifvit kokta, silas ännu varm till en kittel, i hvilken den genast igen bringas till kokning, som dock alltid bör skötas så, att ingen vidbränning inträffar, och tillsättes med tunn kalkmjölk (beredd af väl bränd och nysläckt kalk) i små portioner, till dess saften blifver klar och ej mera fälles af kalkmjölk. Kalken förenar sig med växtsyror och ägghvita och bildar ett grått skum, som fullständigt borttages medelst slet. Den klara saften inkokas till sirapskonsistens. Af ofvannämnda 210 skålp. kokta betor erhållas omkring 70 skälp. utpressad betmärg och omkring 3 kannor stark och välsmakande sirap. Pr qvadratref påräknas vid Gåfvetorp 55 centner sockerbetor och häraf 514 skålp. sirap eller (a 20 öre) till ett vörde af 103 rdr. ——e