Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 januari 1869, sida 3

önskan och i Mars hade plantorna ett det bästa utseende. I April stodo de tre plantorna i yppigaste växt. Rågen och hafren kommo fullständigt till mognad, kornen voro stora, glänsande och mycket tunga; rågstrået hade en höjd af 7,7 fot och hafrestrået 3,5 fot. Smultronen voro i kraftigaste utveckling ända in i Oktober, då man måste taga dem ur krukan. Af allt utsäde på marken äro dessa smultron numera de mest grönskande och kraftiga. Detta försök visar således, att stenkolsaskan utan tillsats af matjord och gödsel är fullt tillräcklig, att till mognad förse både rågen och hafren med näring och frambringa ätbara smultron året om. Stenkolsaskan kan äfven i följd af dess beskaffenhet göra jorden luckrare och således i de fall, der jorden är för hård och fast, blifva till mycken nytta; den bör derför liksom gödseln kunna tjena till förbättrande af åkerjorden. Men denna slutsats draga vi ej blott af detta gjorda försök, utan äfven af de analyser, som af slere kemister, bland andra af Davy, verkställts. Dessa undersökningar hafva gifvit vid handen, att stenkolsaskan i åtskilliga förhållanden ursprungligen innehåller: svafvelsyradt kali, svafvelsyrad kalk, åtskilliga föreningar af syror med alkaliska jordarter, kolsyrad kalk, lerjord samt ke h —h—k—— . — —