Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 januari 1869, sida 2

Den engelska ,,Observer bekräftar, att det var den engelske ambassadören, lord Lyons, som på sin regerings vägnar framställt förslaget, att ingen af de i konferensen deltagande makterna skulle åtaga sig någon förpligtelse eller garanti för genomförandet af de beslut, som skulle upptagas i protokollet. Att England genom en särskild förklaring sökt fritaga makterna från hvarje sådan förpligtelse kan icke väcka förundran, då man påminner sig den fruktan för alla slags politiska garantier, som beherrskat den engelska utrikespolitiken allt sedan lord Russell var utrikesminister. Och kort efter undertecknandet af traktaten i London år 1867 med anledning af den luxemburgska frågan. förklarade lord Stanley, som då var utrikesminister, att England vid detta tillfälle icke hade åtagit sig något slags garanti. Lord Clarendon har nu i Paris handlat på samma sätt, endast att förklaringen blef afgifven redan innan konferensen var till ända. SPANIEN. De tills den 16 dennes kända resultaten af omröstningarne för konstituerandet af valbyråerna i provinserna utvisa, att monarkisterna segrat i 2,995, republikanerna i 720, och andra partier i 200 valkollegier. : Dagens post. FRANKRIKE. En af hufvudpunkterna i kejsarens throntal är utan tvifvei den del, som handlar om de förestående nya valen. Den 6:åriga period, för hvilken medlemmarne af lagstiftande församlingen beklädt sina förtroendeposter, är slut nästa vår, och franska folket skall då genom nya val gifva tillkänna, huruvida det gillar den hållning, som dess representanter intagit. Att dessa val äro en högst vigtig sak för kejsar Napoleon, ligger i sakens natur. Det kan icke heller vara tvifvel om, att kejsaren skall känna sig dubbelt säker och fast, specielt i afseende på sin utrikes politik, om valen få en i hans ögon gynnsam utgång och visa sanningen af hans ord, att oppositionen endast uppehållit en konstlad agitation. Mången hyser den åsigten, att kejsaren för intet pris vill hafva någon utländsk förveckling nu, då valen äro så nära, och häruti vill man se det egentliga skälet till hans tillbakadragna och fredliga hållning under det sednaste året. I slutetafthrontalet framhåller kejsaren, huru han städse arbetat för Frankrikes intressen och storhet, och hoppas, att de nya valen skola visa att nationen icke vill någon revolution, utan i innerligt förbund med statsmakterna arbeta på freden. I Parisertidningarne beklagar man sig deröfver, att ett antal bref från ön Råunion, som haft afseende på de oroligheter, hvilka egt rum derstädes, icke kommit sina adressater tillhanda. Så förhåller sig ock med en at nio ansedda invånare på ön undertecknad skildring af tilldragelserna, hvilken hade blifvit adresserad till ,, Journal de Paris. Man förmodar, att regeringen lagt beslag på dessa bref och skrifvelser och dermed åter begått en af dessa lumpna handlingar, genom hvilka den under sednare år sjunkit så djupt i allmänna opinionen. — Bland sådane handlingar måste äfven inregistreras, att polisen i Paris söker omöjliggöra de offentliga föreläsningar, som der nyligen börjat hållas, genom att i auditoriet insticka personer, som åstadkomma buller och oväsen. En handelsagent, Caron, har blifvit dömd till 8 månaders fängelse och 1,000 francs böter, derför att han bidragit att sprida ett revolutionärt cirkulär, som säges hafva uppmanat till attentat mot kejsarens lif. Cirkulärets författare, Felix Pyat, som sedan många år bor i London, har blifvit in contumaciam dömd till 5 års fängelse och 10,009 francs böter. ENGLAND. Af de pågående domstolsundersökningarne rörande de vid åtskilliga parlamentsval förefallna olagligheterna, fråmgår bland annat, att den konservative ledamoten för Norwich, sir John Stracey, biträdd af två agenter, begagnat de plumpaste bestickningsmedel. En af dessa agenter har nu rymt, för att undgå lagens näpst. Resultatet synes blifva, att Stracey får lemna sin plats åt sin liberale medtäflare, öfver hvilken han endast hade 167 rösters öfvervigt. — Deremot har anklagelsen för bestickning mot den liberale ledamoten för Windsor blifvit återtagen, och klaganden, öfverste Richardson-Gardner, betalar rättegångskostnaderna. Till .,Times telegraferades d. 15 den