Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1869, sida 1

Riksdagens öppnande försiggick i Måndags å rikssalen, sedan gudstjenst sörut förrättats i Storkyrkan, der riksdagspredikan hölls klockan 11 f. m. af kgl. hofpredikanten, kyrkoherden Steinmetz i närvaro af konungen och hertigen af Dalarne samt de begge kamrarnes samtliga ledamöter. Dessutom bevistades gudstjensten at statsrådets och högsta domstolens ledamöter, h. exc. riksmarskalken, generalitetet m. fl. högre embetsoch tjenstemän. Altartjensten förrättades af hofpredikanterna Sundel och utnämnde kyrkoherden Påhlman. Hedersvakt inom kyrkan utgjordes af en afdelning af andra lifgardet, och i stora gången inuti kyrkan var uppställd en fördelning af lifgardet till häst, iklädd drabantdrägt. De begge kamrarnes ledamöter begäfvo sig i procession från sina samlingsrum, den Andra kammarens först och den Förstas derefter, och efter slutad gudstjenst i motsatt ordning från kyrkan till rikssalen. Inför altaret upplästes kollekten för 23:dje Söndagen efter Trefaldighetsdagen. Såsom epistel Davids 127:de psalm och 1:sta vers. Bönen efter predikan var densamma som på 23:dje Söndagen efter Tresaldighetsdagen. Ingångsspräket till predikan var hemtadt ur 4:de Moseboks 6:te kap. 24:de vers: , Herren välsigne digå. Episteln: Davids 127:de psalm 1:sta versen; ,Om Herren icke bygger huset ete. Predikotexten var Pauli Epistel till de Romare 8 kap. 31 och 32 versarna, så lydande: ,Är Gud för oss, ho kan vara mot oss? Hvilken ock icko hafver skonat sin egen Son, utan gifvit honom ut för oss alla; huru skall han icke ock gifva oss allting med henom. De under gudstjensten afsjungna psalmer voro n:r 33: 1 v., 131, 120: 9 v., 306: 1 v. och 306: 5 v. Sedan gudstjensten var afslutad, begåfvo konungen och hertigen sig tillbaka till slottet, och kamrarnes ledamöter, företrädde af sina talmän, till rikssalen, der de intogo sina platser, Förste kammarens till höger och Andras till venster om thronen. Derester intogo enkedrottningen, prinsessan Lovisa sämt hertiginnan af Halarne, — drottningen, hertigen och hertiginnan af Östergötland öfvervoro ej ceremonien — jemte uppvaktningar sina platser å den högra läktaren, hvarefter, under det en afdelning af lifgardets till häst musikcorps blåste en festmarsch, processionen satte sig i gång mån de kungliga rummen. Konungen, omgifven af sin stora vakt, intog sin plats å thronen med hertigen af Dalarne på sin venstra sida. Sedan riksmarskalken äskat ljud, helsade konungen kammaren med följande tal: Gode Herrar och Svenske Män! Med tillit och förtroende ser Jag eder här åter samlade för att öfverlägga om ett älskadt fosterlands väl, Det är mig kärt att, jemte vitsordande af ett ostördt vänskapligt förhållande till alla främmande makter, få meddela eder Min Dotters förestående förmälning med kronprinsen af Danmark. Denna förbindelse, som är knuten af ömsesidig tillgifvenhet, skall, så hoppas Jag, i det den närmare förenar konungahusen, jemväl i sin mån bidraga till att stärka banden emellan Sverges, Norges och Danmarks folk. Till följd af framställningar från begge de förenade rikenas representationer och med erfarouhet deraf, att brister vidlåda nu gällande Riksakt, har Jag låtit uppgöra förslag till ny Föreningsakt, åsyftande att, jemte nödig bestämdhet, gifva åt vilkoren för föreningen en med dess grunder öfverensstämmande utveckling. Detta förslag kommer att såväl eder som Norges nu församlade Storthing föreläggas till antagande i den för stistende af grundlag stadgade ordning; och Jag är förvissad, att I skolen behandla det maktpåliggande ärendet med den kärlek till föreningen, som har sig angeläget så väl att öka dess styrka, som att förekomma alla anledningar till missförstånd emellan brödrafolken,