Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1869, sida 2

Article Image
Det svåraste slaget drabbade dock den, oraktiska hushållsskolan, då hon inom cort förlorade sin grundläggare och outröttlige befrämjare, den gode medborga-en E. G. Lindström. Det blef honom cke förunnadt att skåda de vackra frukerna af skolans verksamhet, hvaraf hans hjerta skulle hafva hemtat en rik glädje, och det blef skolan icke förunnadt att änge behålla sitt bästa stöd. Emellertid har skolan nu fortgått i nåsot öfver 3 år, och erfarenheten har nu gifvit vitsordet beträffande riktigheten af len ide, som låg till grund för hennes bildande, den id nemligen, att såsom spetsen på den qvinnliga daningen i folkskolan ställdes en praktisk anstalt, hvari le unga qvinnorna skulle öfvas till duglighet och arbetsskicklighet i de värf, som i första rummet åligga arbetsklassens qvinnor. Härigenom skulle dessa flickor också lättare vinna goda tjenster inom stadens familjer, under det dessa förut helldre tagit i sin tjenst tjenarinnor från landsbygden, som varit mindre utsatta för en stads frestelser. Skolan har, med erfarenhetens talande vittnesbörd, ådagalagt sanningen af denna id. Ingen enda af de farhågor, som mången från början i detta hänseende hyste, har gått i fullbordan, och tillkommer förtjensten härför väsendtligen anstaltens niiska direktion och goda föreståndarinna. Flickorna hafva i allmänhet intagits i skolan 2:ne gånger om året, likasom de utgå, 6 å 7 i sender, till flyttningstiderna i April och Oktober. — De första 6 flickorna intogos i November 1865 och utgingo redan i April 1867 (ehuru skolans kurs är beräknad för 2:ne år). Alla dessa flickor fingo genast vid utträdet ur skolan tjenster, hvilka de ännu innehafva, med undantag af en flicka, som måste söka annan tjenst, då hennes husbondefolk fann sig föranlåtet att minska antalet af sina tjenare. I Oktober 1867 utgingo åter 7 flickor, hvilka alla erhållit tjenster och vunnit goda vitsord af sina matmödrar. En af dessa flickor har sedermera återvändt till anstalten såsom lärarinna. I April 1868 utgingo 7 flickor och i Oktober s. å. 6. Ur anstalten hafva alltså utgått tillsammans 26 flickor under de 3 år skolan varit i verksamhet. I anstalten qvarvarande äro f. n. 25. Genomgår man den omsorgsfullt förda katalogen på dessa flickor, så finnes för alla ett ,godt uppförande och för ganska många berömligt. Och dessa betyg innebära intet oförtjent vitsord, ty det är verkliga förhållandet, att eleverna allt hittills uppfört sig väl och utfört sina göromål med villighet och raskhet, hvilka egenskaper, glädjande att omtala, följt dem äfven utom skolan. En af anledningarne dertill ligger väl deri, att flickorna intagas i skolan endast efter strängt urval. Man tillser här i första rummet flickans sede-betyg från folkskolan och de vitsord man kunnat i öfrigt om henne erhålla. Vidare fordras, att hon är frisk och sund. Så måste barmhertighetskänslan ofta gifva vika för denna hänsyn till skolans ändamål och anseendo, ty hon bör aldrig blifva en räddningsanstalt, utan en undervisningsanstalt, hvari de mödrar hafva icke minsta anspråken att få sina döttrar intagna, som väl vårdat sina hem och bevarat dem från uselhet. Icke desto mindre äro alla dessa flickor utgångna från fattiga hem, och för många af dem hade väl framtiden varit ganska vådlig, derest de icke i skolan funnit skydd och ett hem, på samma gång de der blifvit danade för det praktiska lifvet. Alla de här omnämnda barnen hafva, såsom sagdt, sitt hem i skolan. Den ursprungliga afsigten med anstalten var visserligen, att barnen skulle bo i sina egna hem och endast sysselsättas i skolan om dagarne, hvarigenom ett större antal här skulle kunnat emottagas. Men genast vid det första sammanträde, som hölls rörande denna sak med de damer, som blifvit anmodade att utgöra skolans direktion, förklarade de enhälligt, att barnen måste boi skolan. Man skulle eljest aldrig kunna hålla den tillbörliga uppsigten öfver dem och skulle dermed ådraga sig svårt ansvar. Bättre också, att ett mindre antal finge en god och säker bildning för sitt kall, än att ett större antal finge en ofullständig och underhaltig. (Häri låg också skälet hvarför kursen blifvit bestämd till två år). Erfarenheten har bekräftat riktigheten af denna åsigt. Dock har skolan varit genomgången, efter längre eller kortare tid, äfven af flickor, som icke haft der sin bostad. Det har varit flickor af mera hergsada —

14 januari 1869, sida 2

Thumbnail