Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1869, sida 3

— —— —— —————4 Qvinnans emancipation. Vi hemta ur , Skandinavisk Post, sons utgifves i Newyork, följande artikel, som visar huru långt man i Amerika redar fortekridit på den qvinliga emancipationens bana. Universalisterna, e. kristlig religionssekt här i landet, hafva nyligen fatt. ett beslut, att qvinnor kunna förestå ett predikocnhete. De hafvs redan utnämnt två pastorskor: Miss Prudence Le Clerk i Vevay, Indiana, och miss Chapin i Chicago Illinois. Vi finna, yttrar Sk. Post, detta i högsta grad ändamålsenligt och öfverensstämma fullkomligt med Chicago Tribune, då hon säger: Predikstolen är platsen, Dvilken en qvinna lika såväl som en man kan utfylla. Hon skulle bättre egna sig att besöka den sjuke, än manhen med sina oftast plumpa och oskickliga man6r. Efter vår tanke förtjena Universalisterna all erkänsla derför, att de med deras exempel gifvit qvinnorna rättigheten att uppträda på predikstolen.ss Skand. Post fortsätter: Emot denna åsigt är ingenting att invända. I detta land, hvarest ingen annan bildning än bibelvisdom är nödvändig för att uppträda på predikstolen, voro qvinnorna i alla hänseenden mera passande för att läsa en predikan, besöka den torftige, utdela milda gåfvor och trösta och uppmuntra. Religionen är kärlek, försoning och deltagande; och hvem kunde bättre utföra detta värf än qvinnan? IIon är af skaparen utrustad med alla dessa goda egenskaper, och i högre grad än mannen; man finner ej så dåliga qvinnor, som män, och ändå har hon tills dato i soclalt hänseende varit mannen underordnad, ja, i allmänhet af honom afhängig. Allt qvinnoarbete har alltid blifvit och blir ännu i dag dåligare betaldt än mannens; ja hon,har ej en gång rätt att konkurrera med mannen, åtminstone i de flesta lefnadsomständigheter. Qvinnans hela väsende är kärlek, försoning, medlidande. — Om halfva delen af predikanterna hade varit fruntimmer, så hade ej hälften så mycket svafvel, beck, tjära, helvete o. 8. v. bli vit frikaseradt med de kristna predikningarne, som det nu skett af stupida fanatiker. Vi betrakta derföre Universalisternas liberalitet som ett stort framåtskridande. vära skandinaviska fruar i Vestern, som bo på landet och som till större delen i hela deras lif ej läst mycket annat än bibeln och psalmboken, kunde säkerligen, med få undantag, aflägga pastoralexamen och för settlementernås innebyggara uppläsa en predikan om Söndagen och ungdomen inöfva sig i Koralsång, som är så onkel. Och ritualen för barndop, bröllop och begrafningar är ju tryckt. Med liten öfning skulle våra hederliga farmersqvinnor, hvilka ej hafva den bildning som fruarna i staden, snart öfva sig att med nödigt pathos utöfva sina funktioner. För att snarare vinna detta ändamål kunde ju ett institut grundas och efter ett par månaderg kurs det nödiga instuderas. Då många skandinaviska settlementer ej äro så talrikt befolkade, att de kunna underhålla en beständig pastor, och en sådan instuderad pastorska bättre kunde rätta sig efter omständigheterna och vore tillfreds med en mindre lön, så vore dermed alla hjelpta. En sådan reform i de skandinaviska kyrkoförhållandena i den aflägsna Vestern är ett behof, och vi hoppas att våra landsmän taga saken i noga öfvervägande. Vi hafva alltid intresserat oss för qvinnans emanipation, och med vära landsmäns bekanta frihetsinne tvifla vi ej ett ögonblick derpå, att de ej ned värme uppsatta det gifna exemplet af Unirersalisterna och gifva de skandinaviska qvinnoria en ställning i samhället, som de mycket väl tunna intaga, 1.— —ä—ä—p—k— FFO