I hufvudstaden förrättas i morgon riksdagsmannaval, till fyllande af den efter August Blanch lediga platsen på Stockholmsbänken. Sedan efter det hållna valmötet utsigterna för de s. k. nyliberaleskandidat, hr S. A. Hedin, betydligt vidgat sig, göras å motsidan stora anstängningar för hr Lindhagen. Detta är alldeles i sin ordning, och det politiska lif, som häraf uppstår, är ganska helsosamt. Utan att vilja vidare inblanda oss i saken, kunna vi ej undgå att protestera mot de påståenden, som förekommit i Dagl. Allh. och Stockholmsposten, att hufvudstaden skulle kompromettera sitt anseende, derest man valde hr Hedin, när äfven hans motståndare måste om honom erkänna, att han är en man , med studier, karakter, talareförmåga, talent och varmt politiskt intressc. Sådana personligheter lära icke, såsom man säger, vexa på träden, och om man äfven ogillar hr Hedins politiska åsigter, så eger man likväl ej rätt att påstå, det hufvudstaden skulle afgifva ett fattigdomsbevis genom valet af en man med så utmärkta och aktningsvärda egenskaper. Vi äro ock förvissade, att många af landets riksdagsmän skola med nöje emottaga hr Hedin i sin krets.