Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 januari 1868, sida 3

dandet af och ingåendet i dissentersörsamlingar, synnerligt orimliga, stridande bäde mot kristendomens anda och statskyrkans egna rättförstådda intressen samt oförenliga med den 16 8 i Syerges regeringsform. Med rätta uppträder förf. mot den punkt, som förbjuder der enska dissentern att hålla andaktsöfningar på något annat ställe än , inom hans församlin kyrka, bönehus eller kyrkogård, anm kande, att om församlingen ej haft råd att skaffa sig någotdera, dess medlemmar måste vara utan andaktsöfning, äfvensom framhållande orimligheten af, att dissentern ej får i fria luften eller i enskildt hus företaga något som kunde få namn af andaktsöfning, då dock intet hinder möter den, som vill under bar himmel eller inomhus öfverlemna sig åt verldsliga förströelser, äfven om de äro af tvetydigt slag i sedligt hänseende. Det är i sjelfva verket en skam för den svenska religionslagstiftningen, att mot densamma ännu så grundade klagomål kunna anföras, och vi kunna vid besinnandet häraf väl fatta baptisternas tvekan att anhålla om erkännande såsom religionssamfund, då detta erkännande skulle förknippas med ,en inskränkning i medborgares, ja i alla menniskors s. k. naturliga rättigheter. Äfvenledes företaller oss förf:s anmärkning mot förbudet för dissentern att hålla föredrag vid religiös sammankomst fullt berättigad. En reformert — ja en baptist skall helt visst i de aldraflesta fall icke vid ett sådant fall uttala något ord, som står i strid mot den evangeliskt-lutherska kyrkans lära. Den, som skrifver detta, har många gånger afhört predikningar af prester utaf reformert trosbekännelse, af baptister och independenter, och han vet sig ganska sällan vid ett sådant tillfälle ha hört ett ord, som stått i strid mot vår kyrkas lära. Förf. kritiserar rektor Siljeströms och hr Svensåns till riksdagen inlemnade förslag i religionsfrihetsfrågan. De anmärkningar han gör mot dessa synas oss öfverhufvudtaget mindre befogade — ja nästan småaktiga. Anmärkningen mot det i 8 4 af rektor Siljeströms förslag förekommande förbudet att hålla gudstjenst för slutna dörrar vid vite af 20—300 rdr synes dock fullt riktig, och vi tro äfven, i likhet med förf., att det gifves ,,uppdrag eller befattningar inom statskyrkan, sådana som tornväktare-, ringareoch dödgräfvarebefattningar, som hr Siljeström ej bort missunna en dissenter. I det fjerde brefvet upptager förf. till detaljerad vederläggning en del invändningar, som gjorts mot fordringarne på oinskränkt religionsfrihet. Såsom postskriptum bifogas staten Virginiens år 1775 antagna religionsfrihetslag jemte dess motivering, och denna lag föreslår förf. till dissenterlag i Sverge. A