Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1868, sida 3

3 presigård den ar och 10 månadet Il gamma Falköping. Utt man från och r i Tisdags — Lund. Lunds universitets filologiska seminarium. Enär med innevarande års slut den tid går till ända, under hvilken, i enlighet med kanslersbrefvet den 19 Maj 1866, ett årligt anslag af 1,000 rdr varit, till upprätthållande af ett filologiskt seminarium, från universitetets medel bevilJadt, hade konsistorium, med anledning af derom från filosofiska fakulteten inkommen framställning och enär, enligt det vittnesbörd, den derom vunna erfarenhet allaredan gi vid handen, det filologiska seminariets inflyt p3 språkstudierna visat sig hafva varit plaktigt, hos kanslersembetet hemst att sagda anslag måtte få fortfara I af professorerna i språken uti en s gående gagnet och önsk utvidgande i syftning klingande slädföre hade atin ställning utbredt anirdheten af seminariets studiet af de nordiska ordras på ett med studiet sj öfverensstämmande sätt, r för år ökadt, för att sålunda kunna inrättas äfven en afpråkforskning; och har kansden 15 dennes med bifall till r ming funnit godt medgifva, det under två år från universitetets reservsond må utanordnas ett belopp af. 1,350 rdr årligen till seminariets uppröstbållande och utvidgning, äfvensom fastställt stadgar till efterrättelse vid seminariets nya afdelning för nordisk språkforskning. — Töreboda. Offentliga föredrag. I bref till Nerikes Alleh. berättas: Töreboda köping, som utvecklar sig på flera sätt, har nu också fått offentliga föredrag, som ju kunna förtjena att nämnas. Skolläraren August Törngren, från orten bördig men numera anställd i Göteborg, har på ett gästbesök hos sina härvarande föräldrar och vänner, här till allmän belåtenhet hållit föredrag i kyrkohistorien. Ämnet bebandlades på ett värdigt och fängslande sätt, vittnande om mycken insigt hos den unge mannen. — Venersborg. Anslag till stadens friskola. Vid sammanträde i Tisdags med sparbankens hufvudmän och delegare beslöts bland annat att, utom det årliga, ett anslag af 4,000 rdr rmt skulle för en gång af sparbankens årsvinst utgå till fullbordande af friskolans byggnad och utvidgande af dess verksamhet till ritkonst, modellering o. s. v., med hälften vid inst. nyår och hälften vid påföljande halfårs början. Olyckshändelse. Förliden Julafton tilldrog sig vid Rånnums station å Venersborgs jernväg en händelse, som kostade ett menniskolif, och hvarom V.-P. berättar följande: Då nemligen en vagn skulle trån ett sidospår invexlas å hufvudspåret och stationskarlen Otto Bengtsson för sådant ändamål var sysselsatt med att fastkoppla densamma vid lokomotivet, skedde genom vårdslöshet att signal gafs förtidigt åt lokomotivet, som satte sig i rörelse medan Otto Bengtsson ännu befann sig emellan detsamma och vagnen. Otto Bengtsson försökte nu att klargöra sig ur sin äfventyrliga belägenhet, men lyckades ej bättre än att han, utom mind cador, alldeles krossade sin högra arm. Den olycklige fördes genast in till lasarettet derstädes, hvarest armen amputerades straxt nedanom axeln; emellertid kunde han ej räddas, utan afled i Lördags, Annandagjul, mot aftonen. — Helsingborg. Gåfvor. Doktor N. Lilja har i ,,)Öresunds-Postena tillkännagifvit att han på Julafton från för honom ,personligen obekanta, men till frisinne och tänkesätt likstämmiga vänner och själsfränder i Östergötland erhållit ett rekommenderadt bref med inneliggande 74 rdr rmt. Af dessa voro 68 rdr hopskjutna af 24 män och 8 qvinnor i Vestrå Ny församling. I sin tacksägelse yttrar hr L. bland annat: Denna Eder mot mig visade välvilja och frikostighet för min ringa sträfvan i frihetens och folkupplysningens tjenst är för mig så mycket mera dyrbar, som en dylik, fastän af mig oförtjent, hyllning aldrig förut mig vetterligt från landsbyg. den vederfarits någon svensk författare samt blifver mig sålunda icke blott ett ljuft minne från mina nyligen fyllda 60 år och en tröst för de lidanden jag måst utstå för mina frisinnade torskningar, utan är derjemte en vink åt mig att utan menniskofruktan egna min återstående kraft och lefnadstid åt frihetens, upplysningens och mensklighetens sak, det ädlaste man här i lifvet kan strida för.