Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1868, sida 3

omedelbart efter Ricarbos dom afsluade mr Levingstone firmans affärer samt itervände till kontinenten med den stora förmögenhet, som hans egen samt broderns andel i firman realiserat åt honom. Men örst gaf han Bertram en sådan ersättning, som varm vänskap och en betydlig penningesumma kunde lemna, för all den olycka och förtviflan han oskyldigt hade Itstått. Bertram och Jessie blefvo slutligen lyckigt gifta, och under tidens lopp blef Bertam förste skrifvare hos sin förre sakförare, hvars kontor numera såg helt annorlunda ut än när Bertram blef hans förste klient. I stället för ingen skrifvare, funnos nu åtskilliga derstädes; de mörka, förr så tysta rummen voro nu ofta uppfyllda af menniskor, och Ralph, som förr haft så många sysslolösa timmar, kunde nu knappt taga sig ett ledigt ögonblick, så många mål lågo alltjemt på hans skrifbord. Mary sjelf klagade stundom öfver att hon, under fattigdomens dagar, fått njuta mera af Ralphs sällskap, än hans hustru och barn nu kunde påräkna af den eftersökte advokaten och blifvande domaren. — Välan, Mary, det är ditt verk; utan din förtröstan och uppmuntran skulle jag i förtviflan hafva afstått från mitt första mål och förlorat allt, brukade han stundom leende svara på hennes klagan, — det är allt ditt verk! — Nej, det var inte jag, svarade hon, — utan Jessie, genom sin ihärdiga knackning på din dörr. SIut.