Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1868, sida 2

0n, alltför mycket införlifvat sig med de tl åsigter, som gå, men alltför litet med dem, som komma. Dit hör i första rummet militärismen. De unge farstarne uppfostras icke till ridderliga idrotter, som var , medeltidens hufvuduppgift, utan till exercisbjeltar, och uppvexa alltmer i den före:ställningen, att det militära lifvet är deras j första och egentliga kall. Det ligger i :sakens natur, att häraf skall följa obekantskap med och underskattande af såväl det borgerliga lifvets djupa betydelse, som sock af vetenskapens och den allmänna bildningens alltmer vexande intressen. Så hlifva dessa furstesöner främlingar för de folk, som de en gång skola styra, hvilka de endast betrakta genom hofoch garnisonsatmosferens töcken. De falska åsigterna om regentens uppssift återverka på sederna, och så gör sig en njutningslystnad gällande, för hvilken singen sedelag sätter några gränser. :. Detta blef den absoluta monarkiens fall si Frankrike, i och med den stora revolustionen. Det skall också oundvikligen blifva de konstitutionella monarkiernas fall, dersest man icke låter sig varna i tid. Höga och ädla tänkesätt, uppburna af sen moralisk karakter, tillsammans födande stora handlingar — det är hvad nationerna fordfa hos sina ledande personligheter, soch framförallt hos sina regenter. Der de finnas utöfvar regenten ett ofantligt inflytande, och hans makt hvilar trygg på nationens aktning och tillgifvenhet. Der de sicke finnas blir han i bästa fall tolererad, ett föremål för urskuldande medlidande med hans menskliga svaghet, ty, heter det, pzhan är ju ej annat än en menniska. lÖfvergår åter denna brist till positiva laster, så är grunden undergräfd och fallet blir blott en tidsfråga. Då vi icke tillhöra omstörtningens män, och då vi tro på den konstitutionellt monarkiska statsformens förmåga att under lång tid tillfredsställa de europeiska nastionernas anspråk på frihet och utveckling till andlig förädling och timligt välstånd, i den mån folkens medvetande finner ett uttryck i deras representantkamrar, så önska vi uppriktigt, att de högre inflytelserna från regenternas sida icke måtte upphöra, utan att de fastmer måtte känna sig, af samvete och känslan af sitt kall, lifligt manade att förelysa folken med visdom och dygd. Särskilt önska vi, att dessa höga egenskaper — de enda, som kunna grunda en nations varaktiga tillvaro — måtte varda alltmer rådande inom vårt eget kära fosterland, från palatset till kojan. Måtte vårt land, under det år, som tillstundar och under de år, som derpå följa, tryggadt genom sina goda institutioner, uppburet af en god medborgerlig anda, utveckla sig alltmera fritt och sjelfständigt! Måtte dess rika hjelpkällor blifva alltmer bearbetade af insigten och flitens händer! Måtte dess andliga lif framkalla allt skönare blommor, herrligare frukter utur den goda, kärnfriska folkkarakterens jordmån! s Och gifve Gud sin kraft åt oss alla, att vi måtte en och hvar, från den störste till den minste, verka troget i vårt kall, medvetne af dess ansvar och vår egen svaghet, men vetande tillika, att i den mån Hans kraft genomströmmar oss, blir det bristfälliga helt och det förgängliga iklädt oförgänglighet. I Staden och Länet. Herrar Stadsfullmäktiges sammanträde i dag börjades med uppläsandet af en skrifvelse från de af Stadsf:e tillsatta lånedelegerade, med tillkännagifvande om afslutandet af det beslutade lånet för stadens räkning, äfvensom att i kontraktet, hvilket försegladt bifogades, blifvit stipuleradt, att vilkoren i afseende på kapitalrabatten och provisionen ej få, utan iångifvarnes medgifvande, yppas förrän 6 månader efter kontraktets undertecknande. — Kontraktet öfverlemnades till Drätselkammaren, med uppdrag att vidtaga de med anledning deraf å stadens sida erforderliga åtgärder. ; På hemställan af delegerade, anslogs åt deras sekreterare ett arvode af 200 rdr samt utanordnades för hafda omkostnader 104 rdr 16 öre, hvilka belopp skulle utgå ur Stadskassan. i Härefter företogs ärendet n:o 1 åföredragningslistan: Val till de vi årets slut lediga, ännu icke tillsatta befattningar inom kommunen, äfvensom af revisorer, och utsågos för: Drätselkammaren: till ledamöter för 311 år hrr d:r E. Brag, C. J. Brusevitz och J. F. Strömberg; till suppleanter för 18691: hrr A. L. Ölisch, Barth. Dahlgren och L. G. Bratt; till revisorer för 1869 hrr E. Wijk, stadsnot. B. E. Rabe och A. J. Set-I terborg; till revisorssuppleanter hrr O. iI Magnus och A. Fröding. i Fattigvårdsstyrelsen: till ledamot för 311 år hr C. A. Nilsson. Il Sundhetsnämnden och Besigtningsbyrån:JI tili ledamöter för 1869 hrr d:r E. Hey-s man, lektor G. R. Dahlander, stadsnot. G. R. Söderberg, P. Blidberg (kassaförval-II tare). J. P. Lindell och J. A. Westerberg; I I k 8 d till suppleanter hrr d:r C. A. L. Drakenberg, rektor C. F. Winkrans och v. häradsh. A. Greiffe; till revisorer för 1868 hrr d:r A. Westman, E. P. Liedqvist och R.? Benecke; till revisorer för 1869 hrr E. P. Liedqvist och d:r G. Billqvist; till revisorssuppleant hr kapt. C. G. Hjärne. Allan OA A Sahlavenmolka osa LOA. .