Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 december 1868, sida 1

Article Image
delar och ej sällan förorsaka värdplantans sjukdom eller död. Dylika, som i våra trakter äro ytterst talrika, saknades här nästan helt och hället, och detsamma synes äfven i märkvärdigt hög grad vara förhållandet med de mikroskopiska organismer (oafgjordt om växter eller djur), utan hvilkas närvaro och tillbjelp enl. den berömde Pasteurs allbekanta försök hvarje gäsning eller förruttning i naturen är omöjlig. Då man på senare tider äfven börjat i dessa organismer söka orsaken till en mängd sjukdomar och farsoter bland menniskorna, och då Spetsbergen utmärker sig genom en nästan total frånvaro af en mängd sjukdomar — äfven sådana, som man skulle förmoda lätt framkallas af ett kallt och rått klimat (t. ex. snufva, hosta o. s. v.) — så lofvade direkta undersökningar i denna riktning resultater af ej ringa intresse. Vår läkare ombord företog sig äfven dylika, dervid med goda råd vägledd af Pasteur, hvilken för dessa observationers anställande uttryckt ett lifligt intresse. En mängd glaskolfvar medfördes, i hvilka före afresan gäsbara ämnen blifvit inlagda och hvilkas halsar blifvit tillsmälta, sedan genom de inneslutna ämnenas uppvärmning man var förvissad, att alla dylika, möjligen närvarande småorganismer blifvit dödade. På Spetsbergen öppnades dessa kolfvar och tillsmältes efter en tid på nytt, sedan luften till dem haft tillträde. Min afsigt är ej här att gå observatören i förväg genom att meddela detaljerad redogörelse för de resultater, till hvilka han härigenom kom, men jag kan dock ej underlåta att nämna, att utgången nästan totalt bestyrkte det förut gjorda antagandet. Det nämndes nyss, att den nuvarande vegetationen föreföll såsom les beaux restes af en föregången yppigare vegetation. Detta är ej ,kun en Talemaade, utan man har all anledning att antaga riktigheten häraf, då man erinrar sig den växtlighet, som enligt de i klipporna uppbevarade växtastryckens vittnesbörd här i sordna tider förefunnits. Att med denna yppigare vegetation äfven följt en helt annan djurverld, än den nu här befintliga, är sjelfklart. Detta bevisas äfven på det tydligaste genom de dokumenter, som ur klippornas archiver blifvit framletade — dokumenter, som äfven torde visa, att dessa öar i geologiskt afseende kunna täfla med snart sagdt hvilket annat hittills undersökt land som helst. Att här meddela en framställning af växtoch djurverldens historia på Spetsbergen och Beeren-Island öfverstiger emellertid alldeles mina krafter, isynnerhet som ej blott alla de under sommaren sammanbragta, utan äfven en betydlig del af de genom föregående expeditioner hemförda samlingarne ännu ej blifvit noggrannt undersökta och bestämda. Må derföre här blott i största korthet antydas några af de under året vunna resultaterna, hvilka ro af den beskaffenhet, att de omedelbart, utan detaljundersökning, falla i ögonen. I främsta rummet torde då böra nämnas den rika samling af växtlemningar, tillhörande stenkols-perioden, som hemförts från Beeren-Island, en samling af desto större vigt och intresse, som några få, otydliga fragmenter at Lepidodendra, af engelsmännen hemförda från arktiska Amerika, hittills utgjort det enda, ytterst ofullständiga materiel, som man från polartrakterna egt för bestämmande af klimatförhållanden, vegetation o. s. v. under nämnda vigtiga period af jordklotets historia. Huru artrika de gjorda insamlingarne af stenkolsflorans växter äro, kan visserligen för närvarande ej afgöras, men mer än troligt är, att antalet af arter, som vi från dessa längesedan hänsvunna tider härigenom komma att lära känna, är större än det, som nu framsvälter sitt lif i Beeren-Islands stenöknar. Högst betydliga äro äfven de hemförda samlingarne af växtaftryck från Isfjorden och Kingsbay, tillhörande miocen-perioden. Redan förr hafva svenska expeditioner från Spetsbergen hemfört prot af dylika, hvilka af den berömde prof. Osw. Heer i Zirich blifvit bestämda, och till honom afsändas i dessa dagar de nu gjorda skördarne, hvilka säkerligen ej skola vara utan vigt för bedömande af klimatet och landfördelningen under sagda period. Såsom synnerligen dyrbara måste vi vidare betrakta de lemningar af fisködlor (Saurier), tillhörande Trias-perioden, som hemförts från Isfjorden och om hvilka jag i ett föregående bref talat. Detsamma gäller äfven om åtskilliga lemningar af längesedan utdöda fiskarter, som vid Liefdebay påträffades och som böra lemna upplysningar om de bergarters ålder, hvilka varit betecknade med namnet ,, Hekla Hookformationen. Af försteningar, tillhörande bergkalken.

30 december 1868, sida 1

Thumbnail