En hemlighetsfull tilldragelse.) (Öfversättning från engelskan af Sigfrid Nyberg.) Kärandernas häpne sakförare, som nu började inse den riktning saken tog, och huru fåfängt hvarje försök å hans sida att motverka den skulle varå, åtminstone till dess han tydligare insåg sakens sammanhang, afböjde äfven denna gång hvarje motförhör, och nya vittnen framkallades. Det nästföljande afgaf sin berättelse lika så tydligt som sin föregångare. — Jag är cabkusk och på den vestra linien. Jag var i öfre ändan af Regent Street en Januariqväll, — den sjuttonde var det, — på utkik efter förtjenst, då en herre kommer fram till mig med en lady, som var påpelsad som ett lindebarn, fast hon var nästan lika så stor som jag, och säger: ,,Caby, kör den här damen dit hon vill och för henne säkert tillbaka, så skall jag ge er ett pund, säger han, — och här har ni för två timmar i förskott. Jag helsar höfligt, ers nåd, och säger: ,Ja, sir, ni kan lita på mig, sir; och han hjelper ladyn stiga upp, och jag frågar hvart jag skall köra, och han säger: Ditåt, och damen skall sen ge er besked. Det bär af utför Oxford Street, men: snart sticker hon ut hufvudet och jag stannar, och hon säger namnen på en hel skrälldus gator, som alla gå till och från hvaran, men föra österut, och jag