Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1868, sida 2

XI. Upphettad som en halfstekt skördeman, hvilken arbetar under en brännande middagssol i Augusti; så dammig som en ovattnad Londonerväg under torka kunde göra honom; med en hjerna liknande ett kaos af uppskakande föreställningar, så att tankar och bilder af alla både möjliga och omöjliga slag vexlade der i hvarje ögonblick med en förvirrande hastighet, hvilken ej kunde hämmas af äfven de allvarligaste förnuftsansträngningar, i detta själsoch kroppstillstånd borde ej en ung advokat befinna sig, hvilken uppträder för första gången och i sitt första mål. Och likväl var det sålunda, — fysiskt utmattad, psykiskt öfveransträngd och upphettad, — som den stackars Ralph nu nalkades för att intaga sin plats såsom fångens sakförare och ursäkta sig inför domstolen bäst han kunde för sin frånvar vid den tid, då han borde hafva varit tillstädes. Äfven mr Northurst befann sig nu der och såg ytterst vigtig ut, i det han litet emellan torkade svetten ur pannan, sände otaliga små anteckningar åt alla håll och hviskade order till sina närstående drabanter. Under en minut stod Ralph tyst, sedan han hade uppnått sin bestämda plats i domsalen. Han såg sig omkring i denna sokhop, hvilken nu var lika ifrig och intresserad som den förut hade varit kall och liknöjd. Hundrado nyfikna, väntansfulla ögon voro riktade mot honom. I hans hjerna hvirflade tusendetals obestämda tankar, syner af ting, som hade händt, som kunde hända, allt hopadt i en förvir