Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 december 1868, sida 2

Article Image
AA — Litteratur. Benjhmin Franklins sjelfbiograsi och brefvexling, ånyo utgifna af Edouard Labeulaye. Stockholm, Albert Bonnier, 1868. Bland de böcker, som under den sednast förflutna tiden utgifvits, intager obestridligen det första häftet af denna sjelfbiografi ett utmärkt rum. Få namn ha vunnit en så allmän och seglifvad popularitet som denne mans, ej blott i den verldsdel, han närmast tillhörde, utan äfven i Europa — ja, i hela den civiliserade verlden. Han föddes och dog under det förra århundradet, men vi känna dock litet hvar oss bekanta med denne Benjamin Franklin, hvars filosofi är så enkel att den med lätthet uppfattas af den olärde — ja, af det outvecklade, på naivetetens gebit qvarstående barnet, och hvars lefnadsreglor kunna användas i hvarje samhällsställning och under alla förhållanden. Denna omständighet beror hufvudsakligen på sjelfva arten af Franklins begåfning, sinhesriktning och verldsåskådning. Hans idger och tankegång voro aldrig af det transcendenta slaget; han var en ytterst praktisk natur. Franklink, säger Laboulaye, ,lemnar aldrig jorden; han är icke snillet (?), han är sunda förståndet i dess högsta kraft. Hvad är naturligare än att mängden af menniskor med förtrolighet skola sluta sig till en lärare, , hvars uppfattning är beslägtad med deras egen, huru mycket den än är denna öfverlägsen. Och de skola icke förlora på att välja honom till sin mentor, sin förebild, ty han är ädel, storsinnt och sjelfuppoffrande, så snart han tages i anspråk af ett verkligt sbehof — framför allt om det är sosterlandets. Franklins sjelfbiografi visar, att han var just sjelfva motsatsen af dessa män, som i sin ungdom äro svärmande entusiaster för höga ider, för frihet och fosterland, men som vid en mera framskriden ålder blifvit inbitna egoister och svärmande blott för sina egna materiell: intressen. Franklins sinnesriktning tycks ha varit under hans tidigare ålder af temsligen trivial natur, att döma af sjelfbiografien; men i den mån han utvecklades genom sjelfstudium, reflexion och verldserfarenhet, uppvärte ädlare ideer och känslor i hans själ, hvilka slutligen så sgjorde sig gällande hos honom, att han plef en af sitt lands yppersta medborgare, som genom en ärofull verksamhet för allsud vunnit ett stort namn i det unga Nordamerikas-häfder--som i dag och allt framgent strålar i deras Pantheon såsom patriot och frihetshjelte vid Georg Washingtons sida. Om det gifves någon, som kan sägas ha varit sin egen storhets skapare, så är det såskledarens berömde uppfinnare. Han utträdde ur det torftiga . föräldrahemmet utan bildning, för att tjenstgöra såsom lärgosse hos en af sina bröder, som var boktryckare, och han förblef vid det typografiska yrket, trots alla de skiften och motgångar, han rönte, tills han såsom egare af tryckeri och pappersbod förvärfva sig en förmögenhet, som gjorde honom oberoende och satte honom i tillfälle att mera odeladt egna sig åt befrämjandet af det allmänna bästa. Hans sjelfbiografi lär oss, att de medel, hvarigenom han bragte sig upp till anseende och) välstånd, voro måttlighet, flit, sparsamhet och sedlighet, förenade med ett tidigt vaknadt intresse för sin och andras förkofran i afseende på kunskaper och moralitet, ett lifligt sträfvande att beträmja det samhälles fördelar, som han tillhörde, samt en beundransvärd förmåga atti alla förefallande svårigheter finna den bästa utvägen till ändamålets ernående. Hvilket förträffligt exempel för unga män, som äro böjda att störta sig i en hvirfvel af förströelser, hvilka måste förstöra deras handlingskraft och sedlighet och som måhända äfven skola ruinera deras helsa och förhoppningar om ekonomiskt oberoende, på samma gång samhället derigenom beröfvas friska krafter, af hvilka det har så stort behof för sin utveckling! Huru mången rikt begåfrad ung svensk har icke gäckat det hopp, man fästat vid honom, just derför, att han icke egde de af Franklin rekommenderade dygåerna! Sjelfva framstälmingssättet i denna sjelfbiografi är väl enkelt och oprydt, men intresset slappas dock aldrig Hos läsaren, Det är som om den vördnadsvärde gamle satt inför läsaren i hans hem och berättade sitt lifs historia, utan att förbigå eller öfverskyla sina ,tryckfel, såsom den berömde boktryckaren kallar sina felsteg på lifvets väg. Stundom förekommer hans uppfattning oss alltför krass och materialistisk, stundom stötas vi af ord, som tyckas oss vittna för mycket om den beräknande affärsmannen, såsom t. ex. då han yttrar om sitt giftermål med föremålet för sin ungdomskärlek: ,, Vi öfvervunno dock alla dessa svårigheter, och jag gifte mig med miss Read den 1 September 1730; intet af de obehag, jag hade befarat, inträffade: min hustru blef för mig en öm följeslagerska genom lifvet, och hön var mig till stor nytta i boden o. s. v. Men genom att djupare intränga i Franklins karakter finner man, att han icke var en hvardaglig utilltarian — eller nyttighetsvurm, för att uttrycka oss på svenska — utan att han var en högsinnad, varmhjertad man, redo att uppoffra allt hvad han egde för dem han älskade och för fäderneslandet. , Kaffe och the. De olika sorterna, kännetecknen på godt, skadadt eller förfalskadt, de olika tillredningssätten samt de förnämsta Surrogaterna jemte uppgift på deras sammansättning och beredning samt dietetiska reglor för deras begagnande. För fabrikanter, köpmän, värdshusvärdar, konditorer och matmödrar af Wilhelm Neuhof. Stockholm, Sigfrid Flodins förlag, 1869, Ä Denna lilla bok innehåller många lärorika råd och anvisningar för dem, som ha godt om kaffe och the, för dem, som ha blott ett knappt förråd af dessa begge för den husliga aaden och umgängeslifvet så iga artiklar, äfvensom för dem, som a illgångar eller helsokonsiders i nlåtas atthelt och hållet af s bruk. För dessa sistnämm anföres en stor mängd kaffeoch U rogater af hvilka Ja

23 december 1868, sida 2

Thumbnail