Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 december 1868, sida 3

de klassiska drägten, och oaktadt ämnets beskaffenhet stör ytterst sällan något progiskt eller smakvidrigt i uttryck eller uppfattning den njutning, fört. beredt den, som har sinne för äkta poesi. Diktionen är synnerligen utmärkt; förf. begagnar rim och noter så, att de förläna större kraft åt uttrycken, under det att mindre begåfvade poeter ha så mycket bråk och besvär med den tekniska delen af sitt författareskap, att deras poemer bära tydliga spår deraf, att tanken endast alltför ofta fått sitta emellan för rimmets och meterns skull. Någon gång förekomma dock i Konung Rhampsinit ställen, der förf. kränkt accentens rätt. Sådana äro t. ex. följande rader: Så klar som solskifvan den blankak — Hur tankens vingsenor du spände, .Naturbarnen i glädjens zoner. Men om han än sålunda vid något tillfälle för tankens skull bryter mot de rytmiska lagarne, händer det aldrig, att han för dessa uppoffrar tanken. I framställningen finnes ett berömvärdt sträfvande efter historisk trohet, hvilket dock ej hindrat en och annan liten anakronism. Såsom sådan vilja vi beteckna den egyptiska konungadottrens framställning af qvinnans mission, som står att läsa på sid. 65. Den typografiska utstyrseln vittnar om den aktning förläggaren hyser för ,, Kung Rhampsinit. A. —.9 — —-—— — —