VIII. En dag gjorde Ralph Humphrey ett af sina många besök hos William Bertram, och efter ett långt samtal om firman och dess personal, framstod åter för honom minnet af mr Ricarbos dotter och hennes besynnerliga sammanträffande med honom. Han hade ej haft tid att reflektera vidare öfver denna händelse; men nu framstod den åter för hans minne jemte de funderingar den väckt hos honom, och han beslöt fråga Bertram om han visste något om denna vildt blickande qvinna. — Nej, sir, svarade William. — Jag har endast sett henne helt flyktigt och har aldrig hört mycket om henne af någon trovärdig person, ehuru man en tid talade åtskilligt om henne på kontoret, ty ett rykte gick att mr Levingstone skulle gilta sig med henne. — Verkligen! utropade Ralph öfverraskad; — tror ni att detta rykte egde någon grund? — Inte precis, sir, svarade William. — Jag hörde aldrig alla omständigheterna, men min stackars principal brukade ofta gå dit en tid, och jag tror att det gaf anledning till pratet. Jag visste att det var fråga om någon krånglig affär med någon af våra italienska korrespondenter, men de andre visste det ej, och derför trodde de att han gick att träffa dottern, då han så ofta åt middag der samt äfven tillbragte aftonen der utan vidare fremmande; men jag tänkte aldrig derpå. Mr Levingstone såg ej ut som han ämnade gifta sig. — Hörde ni honom aldrig tala om miss Ricarbo? frågade Ralph.