Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1868, sida 3

Hyarsör och derför. Frågor och svar på naturläraus tigtigaste område, sammanställda af d:r Ctto Ub. Öfversättning och bearbetning af Er. Vilh. Fernlundi: Med 87 i texten tryckta träsnitt. Stockholm. Ebe ling Co. 1868. Förf. har följt samma metod som d:r Brewer i sin på nästan alla europeiska språk öfversatta ,, Guide to science. Han går kateketiskt tillväga; utgående från de yttre företeelserna och synnerligen från dem, som i det dagliga lifvet ådraga sig vår uppmärksamhet, kommer han till. naturlagarna och framställer dem så klart och enkelt, att läsaren, innan han märkt det, lärt icke så litet fysik. Mången äldre person, som ej under sin tidigare ålder gjort någon bekantskap med denna vetenskap, skall sannolikt föredraga denna metod framför de mera vanliga, helst den genast lemnar honom upplysning öfver många saker, hvaröfver han måste ha undrat, om hans sinnesriktning är af det iakttagande och reflekterande slaget. Vi anse oss derför ha allt skäl att rekommendera detta väl öfversatta arbete åt denna kategori af läsare, hvilken ofta är vettgirigare än den ungdom, som ålägges vissa lexor i en skolundervisningsbok. Praktisk handledning i svenska språket, för folkskolor af L. Feuk, folkskolinspektör, 1:sta afdelningen: Rättskrifningslära. 2:dra afdelningen: Skriföfningar i sagoform. Malmö, tryckt hos B. Cronholm. 1868, på bokhandlaren Iittorins förlag. Rättskrifningsläran, hvaraf tredje upplagan här anmäles, är, såsom förf. uppgifver, ursprungligen ämnad att begagnas Jemte C. J. L. Almquists rättstafningslära och torde kunna göra ganska god tjenst med sina rimmade skritningar, i hvilka äfven finnas på sina ställen någorlunda försvarlig meter och — ehuru mera sällan — till och med sundt förnuft och sammanhang. Skriföfningarna i sagoform tyckas deremot föga motsvara sitt ändamäl. Då vid deras sammanskrifning ej användandet af vissa ord utgjort något vilkor, tycks det som kunde man billigtvis vänta goda sagor, och några sådana förekomma också här. Men andra äro platta, enfaldiga och snarare förvirrande och vilseledande än upplysande och förädlande. Vi tro att många barn skola sjelfva kunna inse detta. Och vi betvifla, att dessa sasor komma att upplefva någon tredje upplaga. A.