Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1868, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. (Från Marstrand.) Stöld. En artillerist vid å Karlstens fästning förlagda 6:te depotkompani af Göta artilleriregemente, vid namn Andersson, lärer begått en stöld af 30 rdr rmt från en hemmansegare på Tjörn; en del af penningarne har blifvit återfunnen och skall krigsrätt om stölden hållas. Slagsmål. Några mindre oordningar å härvarande utskänkningsställe har, som det berättats, blifvit begångna af; artillerister från fästningen, hvilka lära slagits ganska tappert och icke ens dragit i betänkandede att vid samma tillfälle dragablankt. En af dessa sällar, artilleristen Hult, har emellertid för nämnde nöje blifvit afstraffad med 8 dygns mörk arrest. Det är obegripligt att icke befälet genom en noggrann kontroll på sitt manskap, kan afstyra dessa uppträden, som allt för ofta gifva sig tillkänna. (Marstrands-Posten). (Från Jönköping). Mordforsöket emot fru Carlsson. Ransakning hölls i Thorsdags med den förut för omtalade skolläraren J. G. Jansson, häktad pu. mordförsök mot sockerbagaren Carlssons hust rl. Jönköpings Tidn. berättar derom: Hr Ca Sson redogjorde för förloppet vid ogerningen: Jansson något upprymd, men ej full, hade inkommit i verkstaden, medan hr C. och hans hustru voro sysselsatta vid spiseln. Plötsligt hördes en stark smäll; fru Carlsson ropade: , Aj, han sköt mig! och i detsamma var hennes hufvud omgifvet af rök och eld. Endast en S-årig gosse såg Jansson framtaga pistolen och sigta på fru C. Då hr C. vände sig mot Janson, som ännu stod med den aflossade pistolen i handen, utbrast denne: ,,Ja—a du. Polis anlände snart och afförde brottslingen. Jansson, som var iklädd fångdrägt och har ett intelligent utseende, fast något skum blick, fick redogöra för sina lefnadsomständigheter. Född 1839 i Ramqvilla socken vistades han till sitt 19:de år i hemmef. 1859 tog han organistexamen och 1865 seminaristexamen i Wexiö. 1866 blef han biträde åt skolläraren Hult härstädes och i Maj samma år erhöll han plats såsom biträdande lärare vid V. folkskolan, hvilken plats han från och med nästa år skolat utbyta mot en befattning vid en privatskola i Göteborg. Janssons berättelse härom var fattad och redig; hans utseende röjde icke någon rörelse. Den derpå följande ransakningen bekräftade hvad vi anförde i förra numret om orsaken till brottet. Förliden jul blef han bekant med hr Carlssons syster Christine Carlsson och fattade kärlek till henne; han trodde ej att denna kärlek besvarades, ehuru Christine C. någon gång visade honom vänlighet. Plågad af det ovissa tillståndet, bad han henne en gång vid midsommarstiden, följa honom in på hans rum, Ett våldsamt uppträde hade här egt rum; flickan hade t. o. m. sagdt att Jansson velat mörda henne, ehuru han bestämdt förnekade sådant. 8 dagar derefter såg han Christine i sällskap med en ung man, blet svartsjuk och köpte en pistol, i ändamål att skjuta heune. Detta blef dock icke af; och flera mänader förgingo, utan att de råkades, hvarunder Jansson smäningom började glömma henne. Slutligen träffades de tillfälligtvis; den gamla lågan flammade ånyo upp; Jansson skref flera bref och emottog ett svar, ehuru ej uppmuntrande. J. började nu tro, att Christine Carlsson vore född till hans olycka, och var nära att en natt skjuta sigksjelf. I Måndags på morgonen fick han höra att Christine Carlsson tyckte om en ung man. Ehuru sjuk, gjorde dock Jansson tjenst i skolan tills om aftonen, då han hemma hos sig intog tvenne supar och sedan i sällskap med en tulluppsyningsman drack tvenne buteljer öl. Utkommen på gatan kände han sig vild; gick hem efter pistolen, vandrade gata upp och gata ned, vägande emellan afsigten att skjuta sig sjelf eller Chr. Carlsson. Utanför Carlssons mötte han ett fruntimmer, hvilket han sporde om Christine vore hemma. Då svaret b:ef nekande, beslöt han gå upp och skjuta fru Carlsson. På tillfrågan förklarade han sig omöjligen kunna fatta orsaken till detta beslut; han hatade ej fru C., ehuru hon motsatt sig hans irieri till svagerskan; han hade handlat i ett ,,halfslocknadt medvetande, uppkommet dels af spiri