Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1868, sida 3

som sådana förtjena en plats i sockenbiblioteken. Ett serskildt intresse eger såväl ,Den förste skålknallen som , Landssoldaten derigenom. att den lefvande och naturtroget framställer lefnadssättet och sederna i en af Sverges gamla provinser och framhåller de för dervarande befolkning karakteristiska dragen. Huruvida inågon historisk sanning ligger till grund I för den lilla berättelse, vi här anmäla, veta vi icke, men att uppkomsten af den en tid så blomstrande och nu aftynande husslöjden i Vestergölland varit sådan, som I här framställes, är ganska möjligt. Fattigdomen, bristen på ett jordstycke, nog stort att kunna bereda en familjs bergning, ha hos de festa folk med arbetsamhet och omtänksamhet i skaplynnet gifvit anledning till huslig slöjd. Väl vore om de önskningar om husslöjdens upplifvande, som förf. uttalar mot slutet af berättelsen, uppfylldes! Kanhända skall ,Den förste skålknallen i någon mån bidraga dertill. Den nya tiden. Samling smärre afhandlingar af socialt, religiöst och politiskt innehåll. 1. Ben kristna samhällsordningen och den nya tiden af J. Spörlein. Med ett förord af d:r Dan. Schenkel. Öfversättning af Johan Huss. Stockholm. Albert Bonniers förlag. 1868. Förf. till denna lilla skrift har gjort till dess uppgift att visa, det samhällets utveckling i frisinnad anda blir en följd af kristendomens genomträngande af alla de sociala lagren och dess tillämpning på lagarnas och institutionernas område. Han vill ej finna någon verklig frihet uti forntidens hedniska samhällen, derför att det gafs blott ett område för folkens samlif, neml. staten, derför att de religiösa och borgerliga angelägerheterna styrdes af samma makt och religionens utöfning var beroende af statens lagar, derför att den personliga frihetens grundsats kränktås genom träldomens tillvaro och det allmänna lifvets frihet genom våldsmaktStat och kyrka voro liksom sammanvuxna, och der borgerlig frihet sanns, var den, i förf. tanke, icke frukten af den hedniska bildningen utan af, rättrådighet och sträng sedlighet, hvilka egenskaper voro en verkan af denna i menniskans inre aldrig slocknande känsla. som hänvisar på en högre lag än den sinnliga naturens. Kristendomen kom med andra läror för samhället, och om hon ej kunde göra dem så välsignelsebringande för de stater, som hyllade korset, som de, hvilka rätt voro fattade af dess anda, hade hoppats, så berodde det derpå, att alltför många hedniska elementer ingingo i den kristnade samhällsordningen och verldsåskådningen, hvarför också medeltiden trots alla dess storartade företeelser och de ädla sträfvanden på hvilka den var så rik, blef i många hänseenden en period af mörker och förvirring. Det var den nyare tiden förbehållet att visa kristendomens samhällsomskapande, föryngrande och förädlande kraft, att bringa till erkännande vidsträcktare frihetsgrundsatser än de, som antiken kände, att föra nationerna framåt till ljus och sällhet genom Försonarens lära. Mycket af hvad kristendomen förmår uträtta för folkens frihet och framåtskridande har sedan visat sig; men åsigter, ungefär sådana, som dem vi nu framställt, uttalas i den lilla läsvärda skriften, hvilken vi här anmäla. 4.