Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1868, sida 2

— — ligen ännu mindre böjd för mildhet i närvarande sall. Det var hufvudsakligen genom Bertram, som Ralph hade fått denna kännedom om mr Ricarbos egenskaper, ehuru han ingalunda lemnat en sådan beskrifning af honom; men genom att tala oförbehållsamt med sin rådgifvare, såsom denne hade uppmanat honom, kommo åtskilliga små fakta och tilldragelser i dagen, hvarigenom Ralph kunde bilda sitt eget omdöme, hvilket styrktes genom hvad han inhemtade af andra, och Bertrams ringa bekantskap med mr Ricarbo bekräftade det intryck af hans karakter, som Humphrey hade emottagit af andra. Bertram hyste en märkbar, ehuru för honom sjelf obekant motvilja för mr Ricarbo, hvilken han betraktade som en kall, sjelfvisk, hård köpman, utan sinne för något annat än sina penningar, medan han ansåg den andre, möjligtvis i öfverensstämmelse med sin olycklige principals åsigt, som ett stort, roande och vänligt barn, hvilket ej kunde rådfrågas i allvarsamma saker eller då omdöme och eftertanke påkallades. Allt detta hade Ralph Humphrey samlat under sitt samtal med fången jemte åtskilliga andra, mindre vigtiga fakta, och detta öfvervägde nan nu under sin väg till mr Ricarbos eleganta hus. Denne gentleman, ehuru af omisskännelig Judisk-Italiensk härkomst, hade varit högst ifrig att få denna omständighet förgäten samt sig och sin fanilj fullkomligt naturaliserade i sitt adopifland. Såsom ett medel dertill hade han bosatt sig i ett stort hus i ett af de semiashionabla qvarteren nära Regents-Park. (Forts.)