Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1868, sida 2

V. Sedan den unge advokaten lemnat fängelset, var hans nästa åtgörande ett besök hos mr Alfred Levingstone, brodern till den mördade mannen, och han gjorde detta sedan han på kontoret inhemtat alla möjliga upplysningar rörande bröderna, mr Ricarbo och William Bertram, den af alla högaktade och omtyckte hufvudbokhållaren. Mr Levingstone var hemma, och sedan han emottagit Ralphs kort, skyndade han framåt på ett häftigt, rastlöst sätt, då Ralph följde honom in i hans arbetsrum. — Ni kommer för den der ohyggliga saken, inte sannt, min bäste sir; hvad äÄr det? Ingen svårighet i öfverbevisandet af kanaljen, hoppas jag? Kan ej få lugn förrän min stackars brors mördare är hängd; jag känner det, sir. Ja, jag tror ut min bror inte sjelf kan hvila lugnt i sin graf, förrän missdådaren har lidit det straff, han så väl förtjenar. Tror ni att nan kan det, sir? — Kunde ni sjelf göra let i ett dylikt fall? Nej? Såvida icke andedrägten trutit honom, ir det troligt att mr Levingstone skulle nafva fortsatt sin harang, ty naturen, som nade varit så nidsk mot hans äldre broler med hänseende till talförmågan, hade som ersättning begåfvat den yngre dubbelt detta afseende; men som han talade nycket fort samt gick hastigt fram och illbaka i rummet under tiden, sveko hans ungor, ehuru ej hans tunga, och till Ralphs ättnad tystnade han nu. — Ni har rätt, mr Levingstone, sade Ralph. — Jag har sökt er med hänseende ill de hemlighetsfulla omständigheterna