Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1868, sida 2

H. b N UTRIKES, TYSKLAND. Konungen af Wärtemberg har d. 4 d:s öppnat landtdagen i Stuttgart med ett throntal, som icke har de preussiska tidningarnes bifall. Det heter nemligen i detta tal: ,I förening med mitt tolk skall jag häfda Wirtembergs sjelfständighet, vårda de nationella intressena och på patriotiskt sätt uppfylla mina pligter mot det gemensamma tyska fäderneslandet. Den sednare delen gillas af det nationella annexions-partiet, men icke den första. Wirtembergs deputeradekammare räknar ungefär 80 medlemmar, hvaraf 15 antagas tillhöra det preussiska partiet. Tidningarne i Berlin finna det äfven besynnerligt, att det wärtembergska throntalet icke med ett ord omnämnt den sydtyska militärkonventionen. ITALIEN. Enligt ,,Esercito är den historiska sektionen af armens generalstab ifrigt sysselsatt med författandet af en berättelse öfver 1866 års landtoch sjökrig. FRANKRIKE. Grefven at Chambord har riktat följande skrifvelse till fru Arthur Berryer: ,Jag erfar, madame, den olycka, som träffat Er, och jag vill icke förlora ett ögonblick för att säga Er, huru mycket jag ur djupet af min själ delar er bedröfvelse. Frankrike förlorar i Berryer en af sina ädlaste söner, rättvisans sak sin mest vältalige försvarare, och jag en af mina trognaste vänner. Jag skall -— var öfvertygad derom! — aldrig förgäta det, som under hans långa bana utgjorde hans lifs kraft och ära, nemligen beständigheten i hans uppoffring, hans öfvertygelses uppriktighet, hans hjertas värma, hans karakters upphöjdhet, makten i hans ord och hans snilles storhet. Jag skall äfven aldrig förgäta de tjenster, som han gjort vårt dyra land, min familj och mig sjelf. Framför till hans sonson, min gudson, mitt deltagande, och säg honom, det han alltid måtte visa sig värdig det namn, han bär. I ,,Libertö at den 6 dennes heter det: Om det icke fattades oss utrymme, skulle vi i dag kunna fylla våra spalter från den första till den sista med berättelser öfver pressprocesser, texter till domar, meddelanden om nya förföljelser, häktningar, m. m.; Frankrikes alla domstolar synas skola tvingas att afgifva sina omdömen öfver d. 2 December, och det tar sig underligt ut, då de hvarandra motsägande utslagen ställas bredvid hvarandra. Då historien vill beteckna det år, som nu nalkas sitt slut, skall det kallas: Pressprocessernas eera. För de verk af Rossini, som icke ännu blifvit utgifna, har en förläggare bjudit en million francs. Den aflidne finansministern Foulds byst skall uppställas i muset uti Versailles. ENGLAND. Parlamentsvalet för universitetet i Edinburg har utfallit till förmån för den liberale kandidaten Playfair. Orkneyoch Shetlandsöarne ha äfven valt en liberal kandidat Dundas, och för universiteterna i Aberdeen och Glasgow hade de liberale de bästa utsigter. Damerna i Lancashire hafva satt i omlopp till undertecknande en adress åt Gladstone. Hertigen af Norfolk, en af de mest framstående medlemmarne utaf den katholska och engelska adeln, säges hafva för afsigt att fira den dag, då han blir myndig, dermed, att han i Arundel lägger grundstenen till en stor katholsk kyrka, som skall byggas på hans bekostnad. Kostnadsförslaget uppgår till 50,000 pd st. SPANIEN Den officiella , Gaceta innehåller ett dekret från finansministern, genom hvilket en serskild kommission blifvit tillsatt för att förbereda de budgeter, som skola föreläggas cortes. En skrift har blifvit mycket spridd, som börjar med frågan: Hvad vilja republikanerne? Svar: , Republiken: ,, Hvart leder den? ,, Till despotism! Man har